Finansiering av lajv, Del 1

Ett gästbloggsinlägg i tre delar av Anna Westerling. Del två hittar du här.

Finansiering av lajv

Sitter du och funderar på att arrangera lajv, men upplever att pengarna inte räcker? Här följer lite handfasta råd på hur du kan tänka runt finansiering av lajv. Artikelserien fokuserar på hur du kan få pengar från fonder, men eftersom det kräver en hel del jobb och inte är rätt väg för alla så berör en också hur man kan tänka runt deltagaravgifter, crowd founding och sponsring. Men vi börjar med att titta på hur fonder fungerar, och hur du kan få finansiering från dem.

Hur fungerar en fond?

1) Förening

Grunden för alla fonder är att de sällan ger bidrag till enskilda individer, de vill istället ge till föreningar. Starta därför en förening och sök sedan alla bidrag i föreningens namn. Hur du startar en förening kan du kolla upp på Sveroks hemsida. Vissa fonder kräver ibland att du skickar med er förenings stadgar, och om du inte vill skriva själv går det också utmärkt att använda Sveroks exempel-stadgar för er förening.

2) Syfte

Alla fonder vill uppnå något syfte med att ge ut pengar. Det kan vara att främja nordiskt samarbete, främja nyskapande projekt eller stödja ungdomsverksamhet. De uppnår det här syftet genom att stödja projekt som också arbetar mot samma syfte.  Så regel nummer 1 för att få finansiering via fonder:

Ditt projekts syfte måste gå in linje med den fonds syfte du vill söka pengar ur.

Ditt projekt kan förstås ha flera olika syften, men du måste kunna visa på att något av dem går i linje med just den fonden du söker ur.

Exempel:

När jag skapade lajvet En stilla middag med familjen så baserade det sig från början på bara den danska filmen Festen. När jag sedan kom i kontakt med den norska författaren Henrik Ibsen och den svenska August Strindberg så ville jag lägga till deras pjäser som spelbara roller. Jag insåg att blanda dessa nordiska pjäser kunde dessutom ge mig finansiering från nordisk kulturfond. Därav letade jag också upp och la till en finsk pjäs för att få cirkeln fullständig. Det lönade sig då vi fick 55 000 kr från nordisk kulturfond. Sensmoralen är att man inte kan skapa projektet och sedan utse en person i projektgruppen till att ordna finansieringen utan finansieringen måste finnas med som en del av planen när själva projektet skapas.

Men En stilla middag var självklart inte bara nordiskt, det var även ett nyskapande kulturprojekt av ungdomar för ungdomar. Så det resulterade också i bidrag från allmänna arvsfonden och Sverok. Så ett projekt kan ha flera syften, så länge de inte går emot varandra.

3) Projekt

Fonder ger oftast endast stöd till projekt, ej till ordinarie verksamhet. Ett projekt är något avgränsat som har en tydlig början och att tydligt slut, och den beskrivning passar ju bra på de flesta lajv som görs. Att de bara ger till projekt är egentligen inte så konstigt, då fonder till stor del är kulturens riskkapital. Någon har en ny idé och en fond väljer att satsa på just den idén.

Det innebär att fonder till exempel inte vill ge pengar till ett lajv som är nummer tre i en serie. Konceptet har ju gjorts förut, så varför ska de stötta extra? Ingen fond vill heller att en förening ska bli beroende av stöd från dem varje år för att överleva. Fonden vill ju kunna ge pengar till nya projekt varje år.

Om man ska söka pengar till ett lajv som är nummer 3 i en serie så ska det vara för att man vill göra något extra. Det kan till exempel vara;

”Vi har gjort det här konceptet två gånger, och upplever ett problem med att det kommer bara deltagare som är vit medelklass. Vi vill breda oss och därför göra en speciell marknadsföringssatsning mot invandrartäta förorter. Det vill vi göra genom förträffar, affischering mm enligt bifogad plan. ”

Om ni söker ur en fond som arbetar för mångfald kan ni då få stöd för er marknadsföringssatsning, men inte för lajvet. Om ni tänker att de marknadsföringspengarna ska gå till att ha förträffar i de här förorterna, och de ersätter de träffar ni ändå skulle haft mer centralt i stan och ni då sparar pengar på de senare så är det absolut ok. Så länge ni håller just de träffar ni lovat fonden och arbetar i den riktning ni lovat.

4) Avkastning

Eftersom fonden har ett syfte de vill uppnå med att ge er pengar, så vill de försäkra sig om att de pengarna de ger verkligen ger en avkastning och inte bara blir en ”one-hit-wonder”. Därför frågar de ofta efter böcker eller annan form av dokumentation som gör att projektet kan leva kvar längre. Du som söker bidrag ska kunna berätta om vilka långtgående effekter som just ditt projekt har och hur det kommer att förändra världen lite.

Två exempel på projekt som lyckats bra med sin avkastning är lajvet Nyteg (1997) och lajvet En stilla middag med familjen (2007). Nytyg fick bidrag av allmänna arvsfonden för att skriva en bok om hur man arrangerar lajv, boken Saga mot verklighet. Den levde sedan kvar länge som referensmaterial. En stilla middag fick bidrag för att utveckla nya tekniker, och blanda lajv och teater. För att se till att dessa tekniker verkligen befästes så gav allmänna arvsfonden oss särskilt med finansiering för att genomföra ett konvent året efteråt och fortsätta med utvecklingen av dem. Det är ju också från En stilla middag som den idag populära tekniken ”meta” kommer. Så visst ger fonders pengar effekt utnyttjade på rätt sätt.

Läs andra delen av Annas finansieringstips här.

Annonser

2 reaktioner till “Finansiering av lajv, Del 1”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s