Finansiering av lajv, Del 3

Sista delen av Anna Westerlings tips om finansiering av lajv. Läs även del 1 av Annas utmärkta finaniseringsskola och del 2 av Annas utmärkta finaniseringsskola.

Vilka fonder finns det?

Det finns flera olika typer av fonder, och många finns med på Invovativ kulturs omfattande lista.

De fonder mina projekt har fått bidrag av finns listade här: http://annawesterling.se/financing/

Sverok

Men det kan vara svårt att veta var man ska börja och hur man ska skriva sin första ansökan. Här brukade jag rekommendera att man börja med att ansöka hos Sverok, där det ofta fanns projektbidrag att få för större typer av projekt som skulle generera positiva effekter för hela lajvhobbyn. Det var ett bra sätt börja, lära sig skriva ansökningar och få hjälp.

Idag ser det dock annorlunda ut. Distrikten som förr hade projektbidrag har lagt ner det eller skurit ner dem. Till exempel hade Stockholm i år 2013 10 000 kr totalt budgeterat i sin projektbidragsfond, att jämför med 150 000 kr för några år sedan. Ett tag drev Sverok riks projektbidrag, men har nu också lagt ner det. Riks har istället lokalbidrag och träffbidrag, båda dåligt anpassade för lajvprojekt. Lokalbidragen gäller för lokaler som disponeras regelbundet, och ej till lokaler som hyrs vid enskilda tillfällen. Träffbidragen ger 150 kr/träff, och att få 150 kr extra till ditt lajv är ju bra, men kanske inte så mycket. Du kan själv läsa om Sveroks alla bidrag och fundera på hur du kan anpassa ditt lajv till dem här: http://www.sverok.se/forening/bidrag/

Sverok ger också föreningsbidrag. För 2013 var det 3000 kr/förening plus 50 kr/medlem i åldern 6-25 år om man har minst 60% medlemmar i åldern 6-25 år. Det kan därför vara idé att låta dina deltagare bli medlem i en förening i och med att de anmäler sig till lajvet. Det måste dock vara tydligt att de blir det, kanske bör de också ha en valmöjlighet att få kryssa i en ruta så de har gjort ett aktivt val för sitt medlemskap. Läs mer om Sveroks regler här: http://www.sverok.se/forening/bidrag/#ungdomsforeningsbidrag

Men Sverok ändras ju hela tiden utefter de demokratiska beslut som tas på årsmöten. Ring därför Sverok riks och prata med dem och kolla vad som gäller just nu. De har också mycket kompetens och kan ge dig tips även vidare, så det är absolut värt att kolla upp. Fundera också igenom hur du skulle vilja att Sverok fungerade. Som medlem i en förening i ett demokratiskt förbund så kan du ju välja att vara med och påverka. Bidrag är ju politik och politik går ju att förändra.  Till exempel har motionen om projektbidrag varit uppe flera år på riksmötena och alltid röstats ner med ganska små marginaler. Men förändringsarbete kräver långsiktighet samt organisering, man kan inte bara arbeta för sitt arrangemang utan man måste arbeta för alla framtida arrangemang.

Sverok är ju ett demokratiskt förbund, och det är årsmötena som styr dem. Så prata ihop er i er förening, gå på årsmötena, skriv motioner och rösta igenom förändringar. Distrikten brukar ha årsmöte i mars-april. Sveroks riksmöte är under november och dit kan du åka om du är intresserad av nationella frågor. Notera att du får röster utefter om du representerar en förening så se till att kolla upp det.

Studieförbundet

Studieförbund ger egentligen inte ut direkta projektbidrag, men ger ofta pengar till studiecirklar eller ibland till kulturaktiviteter. En lajvarrangörsgrupp kan till exempel vara en studiecirkel. Men det är olika regler för olika studieförbund, och ofta beroende på vem du stöter på. Så igen, se till att ringa runt och kolla vad som gäller. Jag brukar boka upp ett möte med dem så vi kan diskutera igenom mitt projekt och hur vi kan jobba tillsammans med det.

Sverok är anslutet till Studiefrämjandet, och hänvisar därför till dem. Både när jag har talat med Studiefrämjandet om hjälp med finansiering till Knutpunkt 2010 och till Stockholm Scenariofestival så har de inte kunna hjälpa mig. Men kolla även med andra studieförbund om du kan samarbeta med dem. Prolog samarbetar ju med ABF och Stockholm Scenariofestival samarbetar med Sensus. Så ring runt, få möten och se om du kan hitta något som passar. Ibland kan ju studieförbunden inte ge ut rena pengar, men låna ut lokaler billigt. Till exempel till tango-lajvet In fair Verona fick vi låna danssalar av Studiefrämjandet. Därför är det bra att ta ett möte och kolla vilka möjligheter som finns.

Kommun och landsting

Varje kommun och landsting har sina egna bidrag för att stötta kulture eller barn och ungdomar hos sig. Ring därför kommunen och kolla upp vad som gäller för just den. Du bör förstås även läsa på deras hemsidor, men ibland kan det vara svårt att navigera där. Du kan både ringa kommunen där arrangörsgruppen har säte och kommunen där arrangemanget hålls. Sverok har listat kommuner och deras bidrag här: http://www.sverok.se/forening/bidrag/#kommunbidrag

Större fonder

Till de större fonderna hör fonder som till exempel Allmänna arvsfonden, Nordisk kulturfond, Innovativ kultur och Kulturbryggan. Hos alla, förutom allmänna arvsfonden, finns en sista datum för ansökan några gånger om året. Det är här de stora pengarna finns, men också här du får lägga mycket tid på en ansökan och sedan skicka in och vänta månader och sedan få ett kort brev med ja eller nej. Men även dessa fonder kan man också ringa och fråga. De vill ju ge ut pengar och de vill hitta de bästa projekten för att ge pengar till, så om du känner dig osäker, ring och be om råd innan.

En regel hos Nordisk kulturfond är också att om du får mer än 50 000 DKK så ska du ha en auktoriserad revisor som tittar igenom din redovisning. Att ta in en revisor blir ju också en kostnad för projektet, och kräver en vis grad av professionalism. Å andra sidan, får du samtidigt 300 000 kr från Allmänna arvsfonden så bör ju ha det ändå.

Ibland pratades det också om stöd från EU. EU har olika stödformer som de låter olika avdelningar i Sverige ta hand om. Det kan vara allt från barn och ungdomar, till kultur till landsbygdsstöd. EU-ansökningar är generellt väldigt byråkratiska så det gäller att hitta en handläggare som stödjer dig och kan hjälpa dig. Det gäller också att veta vart du ska leta, och det är inte alltid uppenbart. Till exempel till Knutpunkt 2010 fick vi EU landsbygdsstöd till för att hålla det i Katrineholm. Min kunskap om EU-stöd är begränsad, men varje gång jag ger mig på att leta så slås jag av att det är besvärligt.

Udda mindre fonder

Det finns också gott om udda fonder där ute som stödjer väldigt specifika projekt.  Ett exempel är lajvet Vreden (2004) som fick pengar av en stiftelse som ungefär syftade till att vi skulle minnas de brott nazismen och kommunismen begått mot mänskligheten. Många hade ansökt gällande nazismen, men få om kommunism. När så Vreden som handlade om Röda armén 1944 kom så fanns det mycket pengar till dem.

Andra fonder som finns är de bilaterala fonderna, de handlar om att man gör ett samarbete mellan två nordiska länder, ej mellan alla.

Ytterligare andra fonder är små privata stiftelser efter folk som gått bort och skapat en stiftelse av sitt arv. De kan vara kluriga att hitta och vara väldigt specificerade, men hittar man rätt så kan det gå. Nackdelen är dock att de stödjer ofta stipendium och utbildningar, samt att min erfarenhet av de jag sökt av är att jag ofta får nej. Men om man hittar rätt så kan det vara värt ett försök.

Andra finansieringsformer

Som ni säkert förstått nu så är det inte helt lätt att söka pengar, utan det kräver en del tid och arbete. Som ett exempel var den ansökan En stilla middag skickade in till Arvsfonden 18 sidor, då visserligen inklusive föreningens stadgar och rekommendationsbreven.

Därför ska vi nu titta på andra sätt att finansiera ditt lajv.

Deltagaravgifter och Crowd sourcing

Du kan låta deltagarna betala för lajvet på olika sätt. Även om inte alla dina deltagare har ekonomiska medel så kan du skapa olika nivåer för att få visa att betala mer. På Knutpunkt är det numera standard att det finns en stor spridning på priserna. I Sverige 2014 är det från 1200 kr, till 2000 kr, till 4000 kr. Då får dem lägsta prisklassen lite sämre boende, och de som betalar 4000 kr får anmäla sig först av alla, men konventet och programmet som alla får är samma. Det handlar ju om att Knutpunkt-deltagarna har förstått att de vill ha med alla, och då måste vissa betala mer. Det blir en solidaritetshandling.

Det danska konventet Fastaval arbetar efter samma solidaritets princip. Man kan när man anmäler sig vara Fastavals ”rike farbror” och betala 300 DKK extra. När man tänker efter hur mycket skoj vi har på ovanstående konvent så blir det ju en billig summa.

En annan metod är crowd sourcing. Lajvet Celestra använde det, och fick, om jag inte minns fel, in över 100 000 kr i crowd sourcing. Det handlade om folk som betalade innan anmälan öppnade för att gör det möjligt och för att få visa fördelar i castingen av roller och kostymer. Celestra hade ju även olika avgifter beroende på roll och kostym du tilldelades för den. Men en bra crowd sourcing kräver ju också att den underhålls och marknadsförs på rätt sätt.

Ytterligare en metod är ju att lägga ut visa delar och på så vis sänka deltagaravgiften. De klassiska fanatasylajven har gjort det länge. Du betalar deltagaravgiften, och tänker att det var ju inte så farligt, men sen tillkommer kostnader för mat, transport, boende, kläder etc. På så vis blir deltagaravgiften en väldigt liten del av vad lajvet i själva verket kostar. Prolog gör också det till visst del med boende. Enkelt boende ingår i deltagaravgiften, men vill man bo på hotell så får man köpa till det utanför.

Så förutom extern finansiering från fonder, fundera över hur du kan lägga upp ditt projekt med finansiering från deltagarna. En iakttagelse från min sida är också att under 2000-talet så har lajv-rörelsen gått mer från fond-finansiering till finansiering från deltagarna. En förklaring är att det är lättare att få barn och ungdomspengar än kulturpengar, och många av oss har växt ur barn och ungdomsfacket och behöver därför se på andra finansieringsformer. Samtidigt så går ju hela kultursektorn i samma riktning, med mer tal om crowd sourcing och sponsring än om stadsbidrag.

Sponsring

Idén om sponsring dyker upp med jämna mellanrum. I Saga mot Verklighet från 1997 står det ungefär att sponsring är ett outforskat område. Jag skulle vilja säga att i stort gäller fortfarande. Lajvfestivalen Futuredome fick 2002 frysmat från Dafgårds till alla sina deltagare mot att Dafgårds hade stora affischer precis utanför staden. Men Futuredrome siktade på 2000 deltagare, vilket är mer än många lajv. För ett problem när det kommer till spons på lajv är att lajven generellt är för små, det är för få personer för en sponsor att lägga pengar på. Som arrangör som försöker sälja in ett sponsorsamarbete bör man också fundera på vad får företaget ut av detta, hur gör jag dem nöjd? Sen kan man ju också fundera på om man vill sälja ut sina deltagares uppmärksamhet på reklam, och i så fall ska ju den reklamen kännas relevant. Men en tumregel kan vara att det är lättare att få prylar eller tjänster än rena pengar. En idé är också att arbeta lokalt. Få den lokala pizzerian att ge alla era deltagare rabatt på pizzan mot att de syns på hemsidan, eller få hjälp med viss utrustning från någon etc. Så sammanfattningsvis är det svårt med spons, men man kan få lite hjälp av lokal samarbeten.

Slutsats

Nu vet du hur en fond fungerar, hur du gör för att få stöd, vilka fonder som finns samt att vi har tittat på andra finansieringsmetoder. Som synes finns det många olika sätt att finansiera lajv. Hur du än väljer att finansiera ditt arrangemang så finns det inte bara en väg för det utan flera. Fundera därför igenom det så du har en finansieringsplan för hur just ditt projekt ska finansieras. Lycka till!

Anna Westerling
Annaw.org

Friska upp minnet?
Läs första delen, om fonder, föreningar och syften.
Läs andra delen, om hur du utformar din ansökan.

En tanke på “Finansiering av lajv, Del 3”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s