How to treat your funkis – eller vad jag lärt mig av ett år som funktionär

EDIT 20161203 (av Susanne Vejdemo): Förutom nedanstående bloggtext, så har Siri Sandquist har även hållit en videoföreläsning om funktionärer på lajvkonventet Prolog, tillsammans med Olle Nyman.

Som uppföljning på vårt förra inlägg om att ha funktionärer, skriver proffsfunktionär Siri ett gästbloggsinlägg om att vara funkis på lajv. Läs, lär och njut.

Under 2014 har jag tagit ett jättesprång ut i lajvsverige, jag har arrangerat mitt första lajv, skrivit mitt första scenario, och dessutom varit funktionär på ett antal arrangemang. Alla dessa arrangemang har varit olika och mina uppgifter som funktionär har också varit ytterst varierande. Jag har hållit i inrollnings-workshops, lagat mat i storkök och skog, matat arrangörer, försökt fixa avlopp och säkringar, eldat sopor, suttit i incheckningar, skrivit karaktärer och mycket annat. På vägen har jag lärt mig mycket om vad jag gillar hos en arrangörsgrupp som jag arbetar åt och tänkte dela med mig av denna visdom med resten av världen så att alla arrangörer lär sig knepen i hur en håller sina funktionärer glada, nöjda och peppiga innan, under och efter lajvet.

Funkis2
Två glada och praktiska funktionärer Granland III. Fotograf Matilda Hagfoss
  1. Kommunikation
    Det låter löjligt, men sant är det likväl, var tydliga med era funktionärer. Vad förväntas av dem? Hur många timmars arbete kommer funktionären förväntas lägga ned innan, under och efter arrangemanget? Är ni tydliga med det från början kommer funktionären kunna planera så att hen hinner med allt det ni behöver hjälp med. Gäller det att arbeta innan och efter lajvet men kommer funktionären vara en vanlig deltagare under arrangemanget? Eller kommer funktionären behöva komma till undsättning även under lajvet? På denna punkt har alla mina arrangörer varit exemplariska och jag har alltid vetat vad som förväntas av mig oavsett om jag stått som stand by eller arbetat konstant. Checka också av med era funktionärer att de ligger i tid med sin del av arbetet om det gäller förarbete. Det är inte funktionärens uppgift att checka in och se om lajv-planerandet faktiskt pågår som det ska i arrangörsgruppen, utan arrangörens uppgift att se att funktionärerna har de verktyg de behöver för att uppfylla sin kvot. Ett annat tips är att inte förvänta er något från era funktionärer som ni inte uttryckligen bett dem om. Som arrangör kan ni inte under några omständigheter kräva att era funktionärer ska göra mer än det som bestämts i början. Skulle en kris-situation uppstå och ni behöver mer hjälp än ni planerat måste allt omförhandlas, jag skulle bara skriva karaktärer men nu behöver ni även hjälp med matlagningen? Kommer det påverka min möjlighet att lajva lajvet som skulle vara min betalning? Ge mig då något annat i belöning. Vilket osökt för mig till nästa punkt…
  1. Belöning
    När en funktionär lägger ner själ och hjärta i ett projekt som inte är deras eget krävs belöning. Den vanligaste formen av belöning i lajvsverige är kärlek och det är en mycket effektiv belöning. En annan typ av belöning är att få komma gratis på själva lajvet om arbetet gäller innan eller efter. Kärlek ges med fördel genom applåder (också föredömligt utfört av de flesta arrangörer jag stött på) efter lajvslut. Som kökspersonal mottages tacksamt kärlek i form av energidryck och kaosiga resor till närmsta mataffär för att det oförklarligt glömts att köpa kaffe eller något annat livsnödvändigt. En annan belöning som förekommit i flera sammanhang är middagar eller fester innan eller efter arrangemanget. Det är också ett exemplariskt sätt att visa sin uppskattning, på det viset får funktionärer och arrangörer möjlighet att umgås avslappnat utan massa arrangörs-stress, och funktionärerna känner att arrangörerna ser och uppskattar dem. Belöningen behöver inte vara monetär, funktionärer är trots allt volontärer och gör det hårda arbete de gör för att de tror på ert lajvprojekt och vill hjälpa er som arrangerar. Men den måste finnas, och den måste vara tydligt presenterad innan arbetet påbörjas, se punkt 1. Som funktionär kan jag inte utgå från att jag ska få något särskilt som inte uttryckligen lovats mig i början av arbetsfasen, men det innebär även att en arrangör inte kan utgå från att funktionärer kan hoppa in och ta på sig arbetsområden de inte från början sagt sig villiga att utföra, som tidigare omtalats.
  1. Respekt
    Att respektera funktionärerna som arbetar så hårt för ert arrangemang utan att få den credd som arrangörer får är otroligt viktigt. Respekt visas genom att följa punkt 1 och 2, men även genom andra saker. Exempelvis kan ni inte kräva att era funktionärer ska arbeta mer än ni gör. Visst, ni har lagt ner 100 timmar på deltagarkontakt och dramaturgi, men när ni väl är på lajvområdet är det inte läge för arrangörerna att luta sig tillbaka och låta funktionärerna arbeta ensam. Lämna aldrig ett lajvområde innan allt arbete är klart som arrangör, först in, sist ut är en gyllene regel. Jag har varit med om att som funktionär lämnats strandad på ett lajvområde som var svårt att ta sig hem ifrån efter att arrangörerna redan åkt hem. Det var otroligt respektlöst och inte ett bra sätt att hålla sin funktionär nöjd och glad. Era funktionärer kommer villigt stanna uppe till fyra och städa den där lajvlokalen med er, om ni också är där och tar aktiv del i arbetet och kanske matar dem med choklad och kaffe. Återigen, kräv inte mer av era funktionärer än du är villig att göra själv.

Om ni kommunicerar med, belönar och respekterar era funktionärer kommer de arbeta outtröttligt för att få ert arrangemang att fungera så smärtfritt som möjligt. Och olikt gremlins kan de med fördel matas även efter mörkrets inbrott.

Funkis1
Tre matfunkisar, men vågar man verkligen mata dem? Fotograf Eva Wei

Arbetsorganisationen då?
Men, tänker ni kanske nu, ska en toppstyra sina funktionärer, eller ge dem fria tyglar? Det beror såklart på vilka arbetsuppgifter det gäller. Men jag skulle säga att fria tyglar ofta fungerar otroligt bra. Du bad ju just den här personen att bli funktionär för just den här typen av arbete för att du litar på att hen vet vad hen gör eller hur? 
Exempel, ge köksfunkis en bild av vilken typ av mat det ska vara, berätta hur många mål mat till hur många personer, ge dem en allergi-lista och en budget så löser de resten och du kan tänka på annat. Detta kan även appliceras på andra uppgifter. På Granland III blev jag ombedd i att hålla i en workshop-grupp. Även om jag så klart rapporterade in med arrangörerna med jämna mellanrum var jag den som bestämde vem som var med i gruppen, och vi i gruppen bestämde själva vilka övningar vi skulle göra och på vilket sätt. Vi uppskattade det för att vi fick göra det vi var bra på för att hjälpa lajvet, och jag tror att arrangörerna uppskattade att inte behöva ha även den biten att stressa upp sig över.

Det är också fullt möjligt att styra funktionärerna hårdare. Till Café Lusitania (som tyvärr blev uppskjutet på grund av för få anmälningar) var alla vi funktionärer som skulle hjälpa till att skriva intriger fria att använda vår egen kreativitet men arrangören hade alltid sista ordet, läste alla texter och tog på sig ansvaret att kontrollera att allt stämde med lajvets vision. Det var inte på något vis ett sämre sätt att göra det. Istället kände vi oss som funktionärer trygga med att ha en arrangör att falla tillbaka på så vi slapp ta svåra beslut. Men här kommer vi tillbaka till punkt 1, kommunikation. Så länge arrangören är tydlig med hur inblandade de tänker vara och sedan håller sig till den överenskommelsen så är båda modellerna bra. Det är när arrangörer inte ger tydliga direktiv om vems ansvar det är att bära de där dass-tunnorna eller skriva den där inlajv-tidningen eller vad det nu är som funktionärens tänder blir vassa och ögonen svartnar. Både om arrangören kommer och lägger näsan i blöt när funktionärerna uppfattat det som att de hade fritt spelrum, eller tvärtom, när arrangören plötsligt inte har varken instruerat funktionärerna kring att detta är deras eget ansvar eller tagit ansvaret själva. Och det är ju varken kärleksfullt eller respektfullt, eller hur?

funkis 4
Två kärleksfulla och respektaba köksor. Fotograf Anna-Karin Linder

Summa summarum
I slutändan är det viktigaste en rak och tydlig kommunikation så att funktionärerna känner sig säkra på vilket ansvar de har och vad som förväntas av dem. Uppmuntran och belöning behöver inte vara mer än kärleksfulla utrop så länge arrangörerna inte lovat sina funktionärer mer än det. Sedan tror jag ingen funktionär skulle misstycka betalning i form av ett gratis lajv eller en god middag och en varm applåd. Att vara funktionär är ofta ett smutsigt jobb, slitsamt för kropp och själ och utan särskilt mycket cred. Men utan funktionärer skulle Lajvsverige stanna. Ta hand om dina funktionärer så kommer de hjälpa dig om och om igen.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s