Vad säger lagen om… byggregler för lajvhus?

Citerat, med tillstånd, från sektion 3.1.7 i Liljeroth, Peder. 2012. Arrangemangssäkerhet – En studie av beroenden och risker under lajv. Report 5376. Brandteknik och Riskhantering, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet: Lund. Tillgänglig för nedladdning här: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/4157445

Om inga internlänkar finns i blogginlägget, så får du titta i orginalkällan för att hitta referenser (exv. “Bengtsson 2004”, eller “sektion 4.1).

 

3.1.7 Byggregler

Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska förutsätta att brand kan uppkomma (BBR, 2012). Två typer av byggnader har studerats från det grovstuderade arrangemanget. Ett värdshus i verksamhetsklass 2A och ett bostadshus i verksamhetsklass 3, se Figur 6 och 7.

lilje-figur-6

 

lilje-figur-7

3.1.7.1 Värdshus

Ett värdshus på ett lajv kan anses vara en samlingslokal. Begreppet samlingslokal kan delas in i tre underkategorier:

Verksamhetsklass 2A avser en lokal för högst 150 personer.

Verksamhetsklass 2B avser en samlingslokal för fler än 150 personer.

Verksamhetsklass 2C avser en samlingslokal som är avsedd för fler än 150 personer och där alkohol serveras i mer än begränsad omfattning.

Det ställs högre krav på byggnader i verksamhetsklass 2B och 2C än det gör på 2A. Bland annat så ska samlingslokaler i verksamhetsklass 2B och 2C uppföras som Br2 byggnader (BBR, 2012, avsnitt 5:22) samt ha nödbelysning (Fotnot: 8) och utrymningslarm (Fotnot: 9) (BBR, 2012, avsnitt 5:352). De brandtekniska krav som ställs på 2B och 2C gör att en samlingslokal på lajv sällan kan uppföras i annat än verksamhetsklass 2A. Vilket innebär att det max får vistas 150 personer inne i byggnaden.

En byggnad i verksamhetsklass 2A kan uppföras som en Br3 (Fotnot: 10) byggnad förutsatt att golvarean inte överstiger 200 m (Fotnot: 2) (BBR, 2012, avsnitt 5:22). Detta innebär att tak- och väggytor bör ha lägst brandteknisk klass (Fotnot: 11) D-s2,d0. Om tältbyggnader används med ett enkelt skikt dukmaterial bör tak- och väggytor ha ytskikt av lägst brandteknisk klass E (BBR, 2012, avsnitt 5:521). Gångavståndet (Fotnot: 12) får inte överstiga 30 meter till närmaste utgång (gångavstånd x 2, vid sammanfallande gångväg) (BBR, 2012, avsnitt 5:331).

Samlingslokaler som tillhör verksamhetsklass 2A ska förses med vägledande markeringar (Fotnot: 13). Mindre lokaler får dock utformas utan krav på vägledande markering förutsatt att gångavståndet inte överstiger 15 meter och utrymningsvägarna är synliga från huvuddelen av lokalen (BBR, 2012, avsnitt 5:351). Gångavståndet till utrymningsväg som anges här ovan får beräknas utan hänsyn till eventuell sammanfallande gångväg (Bengtson red. 2012).

En brandvarnare med tillräcklig snabb aktiveringstid, bör placeras i taket på varje plan som innehåller utrymmen där folk vistas mer än tillfälligt. Om det finns sovande personer i lokalen bör en brandvarnare placeras i, eller utanför, varje rum (BBR, 2012, avsnitt 5:2513). Förekommer trappor bör brandvarnare även placeras i utrymmen direkt ovanför trappan.

3.1.7.2 Bostadshus

Ett bostadshus på lajv kan antas ha verksamhetsklass 3 och behöver därigenom endast uppföras som byggnadsklass Br3. Gångavståndet till närmaste utgång får inte överstiga 45 meter till närmaste utgång (gångavstånd x 1,5, vid sammanfallande gångväg).

Varje bostad ska förses med anordningar för tidig upptäckt och varning vid brand. Förslagsvis en brandvarnare. Signalen ska kunna uppfattas i de utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt (BBR, 2012, avsnitt 5:353).

3.1.7.3 Utrymning

Utrymningsvägar (Fotnot: 14) bör ha en fri bredd på minst 0,90 meter och ha en fri höjd om 2,00 meter. Räcken och liknande får inskränka med högst 0,10 meter per sida i utrymningsvägen. Dörröppningar bör ha en fri bredd på minst 0,80 meter (BBR, 2012, avsnitt 5:334). Dörrar som ska användas för utrymning ska vara utåtgående i utrymningsriktningen och lätta att identifiera som utgångar. De bör dessutom kunna öppnas utan större kunskap om hur detta ska ske. Inåtgående dörrar får endast användas om köbildning inte kan förväntas uppstå framför dörren. Andra varianter på dörrar får användas om de kan ge en motsvarande säkerhet som slagdörrar (Fotnot: 15) (BBR, 2012, avsnitt 5:335).

Köbildning förväntas inte uppstå i:

  • bostäder i verksamhetsklass 3.
  • en lokal för maximalt 30 personer.

Utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt ska i regel utformas med tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Om bostaden eller lokalen har fler än ett plan ska det finnas minst en utrymningsväg från varje plan. Mindre entresolplan (Fotnot: 16) får dock utformas utan utgång till utrymningsväg från entresolplanet under förutsättning att utrymningen ändå kan ske på ett tillfredsställande sätt (BBR, 2012, avsnitt 5:321).

Endast en utrymningsväg i form av en dörr direkt till säker plats, får finnas i bostäder och samlingslokaler i markplan som är lätt överblickbara och där personantalet inte överstiger 30 individer. Detta förutsatt att gångavståndet inte överstiger 15 meter till utrymningsvägen (BBR, 2012, avsnitt 5:322). Gångavståndet till utrymningsväg som anges här ovan får beräknas utan hänsyn till eventuell sammanfallande gångväg (Bengtson red. 2012).

Om fönster ska användas vid utrymning bör summan av bredden och höjden minst vara 1,50 meter. Öppningens underkant bör ligga högst 1,2 meter över golvet. Fönsterutrymning får ersätta en av utrymningsvägarna i bostäder förutsatt att fönstrets underkant inte överstiger 2,0 meter över marknivån utanför. Varje fönster som är avsett för utrymning bör räknas som utrymningsväg för högst 30 personer. (BBR, 2012, avsnitt 5:323). Maximalt 50 personer per brandcell, får ha fönster som sekundär utrymningsväg (Bengtson red. 2012).

Det saknas svenska regler och riktlinjer för staketinhägnade områden vad gäller storlek, placering och antal utrymningsvägar (Säterhed red. 2011). Vid uppförande av palissader bör dock arrangören ta hänsyn till att eventuell utrymning av byggnaderna och området inom palissaden kan behöva genomföras.

 

3.1.7.4 Brandspridning

Byggnader ska utformas med tillfredställande skydd mot brandspridning mellan byggnader. Detta kan åstakommas på tre sätt. Antingen via avstånd på 8 meter eller via skydd, alternativt en kombination av de båda (BBR, 2012, avsnitt 5:611).

lilje-tabell3

Tabell 3 gäller även för byggnader med högst två våningsplan och som endast innehåller verksamhetsklass 1 eller 3. Det vill säga bostad, industri, kontor eller liknande (BBR, 2012, avsnitt 5:611). Föreskrifterna i Tabell 3 gäller dock inte för komplementbyggnader som har en byggnadsarea på högst 15 m (Fotnot: 2) (BBR, 2012, avsnitt 5:6) och behöver således inte följas i dessa fallen. Dock bör avståndet inte understiga fyra meter (>Se kap. 4.4.4.4 Avstånd mellan tält<)

Taktäckningen på byggnader ska utformas så att antändning försvåras av exempelvis flygbränder eller gnistor. Brandspridning ska begränsas och tacktäckningen ska endast ge ett begränsat bidrag till branden (BBR, 2012, avsnitt 5:62). Detta kan åstakommas på främst två sätt:

Material av klass A2-s1,d0 alternativt med material av lägst klass BROOF (t2) på underliggande material av klass A2-s1,d0.

Brännbar taktäckning, i lägst klass BROOF (t2), kan användas på brännbart underlag på byggnader som är belägna minst 8 m från varandra eller på småhus.

De flesta taktäckningsmaterial som plåt, tegel och takpapp uppfyller BROOF (t2) kravet. Underlagspapp och halm uppfyller inte kravet. (Brandskyddsföreningen, 2010)

På småhus kan material av lägst klass E användas som taktäckning på tak över uteplats, skärmtak eller liknande (BBR, 2012, avsnitt 5:62).

 

3.1.7.5 Dokumentation

Vid nybyggnad och ändringar av byggnader ska en brandskyddsdokumentation uppföras enligt avsnitt 5:12 i Boverkets byggregler (BBR, 2012). Av dokumentationen ska det framgå vilket brandskydd byggnaden har samt de förutsättningar för brandskyddets utförande och brandskyddets utformning, som finns. Bland annat bör byggnadens brandcellsindelning (Fotnot: 20) och brandtekniska klasser redovisas, samt utrymningsstrategi (Boverket, 2012b) Dokumentationen bör också beskriva sådana förutsättningar som kan innebära begränsningar för hur byggnaden används. Exempelvis antalet personer och den brandbelastning (Fotnot: 21) byggnadens brandskydd är dimensionerat för (BBR, 2012, avsnitt 5:12).

Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är de flesta verksamheter skyldiga att dokumentera sitt brandskydd. Detta har inget med brandskyddsdokumentationen vid nybyggnad att göra utan är två helt skilda system utifrån två olika lagar. Brandskyddsdokumentationen som tagits fram vid nybyggnad bör dock kunna utgöra ett utmärkt underlag för arbetet med att dokumentera sitt brandskydd enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (Boverket, 2012b).

 

 

3.1.7.6 Kamin och eldstäder

I Boverkets byggregler (BBR, 2012) avsnitt 5:4 finns allmänna krav på skydd mot uppkomst av brand, till exempel maximal temperatur på brännbart material, täthet, eldstadsplan framför kaminen etcetera. Det finns dessutom krav på hur eldstäder inne i byggnad bör utföras. Vid nyinstallation ska en bygganmälan göras till byggnadsnämnden i kommunen (Boverket, 2012c).

 

FOTNÖTTER

8 Nödbelysning = Ljusarmatur som ska kunna ge belysning under minst 60 min vid strömbortfall enligt vissa krav enligt BBR (2012) avsnitt 5:343.

9 Utrymningslarm = Ett larm som varnar personer som finns i en byggnad och få dem att utrymma. Det består normalt av sirener eller talade utrymningsmeddelanden (Boverket, 2012a).

10 Br3 = Byggnadsklass 3 = Byggnader med litet skyddsbehov.

11 Brandteknisk klass = Se Bilaga 6.

12 Gångavstånd = Ett mått hur långt det är till närmaste utrymningsväg eller till annan brandcell (>Se Bilaga 5<).

13 Vägledande markeringar = Skyltar eller liknande som vid utrymning ger vägledning så att utrymningen inte hindras av svårigheter att orientera sig i byggnaden (BBR, 2012, avsnitt 5:341).

14 Utrymningsväg = Förbindelse genom vilken personer kan förflytta sig vid brand till en säker plats. Detta kan vara en trappa eller korridor som leder till en dörr eller fönster direkt till det fria eller annan brandcell.

15 Slagdörr = Dörr vars dörrblad är vridbart fäst vid ena karmsidstycket (Rikstermbanken, 2011a). Till detta räknas en ”vanlig” ytterdörr eller dörr inomhus.

16 Entresolplan = Halvplan eller mellanvåning. Oftast med lägre våningshöjd än de övriga i byggnaden. (Rikstermbanken, 2011b).

20 Brandcell = Utrymme som är avskilt på sådant sätt att en brand hindras från att spridas till annat utrymme, under en viss tid (BBR, 2012).

21 Brandbelastning [MJ/m2] = Total potentiell utvecklad värmeenergi under ett fullständigt brandförlopp per kvadratmeter ytenhet. Ytenheten kan vara antingen omslutningsarea eller markarea (Boverket, 2008).

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s