Att arrangera lajv för barn

barn-pa-lajvPå Prolog 2016 höll Åsa Nilsson, Eva Meunier och Mia Jormelius en workshop om att arrangera lajv för barn eller arrangera lajv där barn är med. Följande text är en sammanfattning av det som kom fram under diskussionerna mellan deltagarna på workshopen på Prolog. Det är många saker som är värda att tänka på när man arrangerar ett lajv där barn kommer att finnas bland deltagarna.

Både Åsa, Mia och  Eva har åkt med sina barn på lajv under hela deras uppväxt och har stor erfarenhet av att ha med sig allt från bebisar till äldre tonåringar. De tre tillsammans med Kalle Burbeck arrangerade också lajvet Ulvprovet i juni 2016: ett lajv i Krigshjärta-kampanjen, där barn, ungdomar och vuxna lajvade mot varandra på lika villkor.

Med ”barn” menar vi alla människor mellan 0-18 år. Naturligtvis kommer det att skilja sig åt om man arrangerar ett lajv som riktar sig särskilt till barn eller om man arrangerar ett lajv där barn kommer att finnas med bland deltagarna och vilken ålder det är på barnen. Om barnen åker med eller utan föräldrar spelar naturligtvis också roll.

Det här blogginlägget har skrivits av Åsa Nilsson.

Inlägget har flera underrubriker:

Vilka ämnen är svåra?

Monster och skräck

Sex, kön och kropp

Spel på starka känslor och våld

Religioner och ideologier

Droger och psykisk ohälsa

Off-problem

Att bli lämnad ensam

Inkludering i vuxnas intriger

Att tänka på: Checklista före, under och efter lajv

Före lajvet

Under lajvet

Efter lajvet

Vilka ämnen är svåra?

Det är inte alltid barn tänker som vi vuxna när det gäller vilka ämnen som är jobbiga att lajva. Här är några ämnen och situationer som vi själva eller våra workshopdeltagare kom fram till som kan upplevas jobbiga av barn och ungdomar. En del är uppenbara och andra kanske man inte tänker på som jobbiga i första hand. Många av dem har vi eller våra lajvvänner upplevt på något lajv. Vi kan börja med det mest uppenbara:

Monster och skräck

Läskiga orcher eller horder av vandöda som drar genom byn på natten kan ge mardrömmar för lång tid framöver hos en del barn, om det läskiga kommer för nära. Här kan man behöva tänka till som arrangör och framför allt prata med vårdnadshavaren om hur de tror att deras barn kommer att reagera på läskiga saker. Det är alltid bra att ha en dialog med vårdnadshavaren och informera om läskiga händelser så att hen vet i förväg vad som kommer att hända och kan välja att delta eller gå någon annanstans med sitt barn om hen tror att det behövs.

Sex, kön och kropp

Spel kring sex och sexism kan upplevas som jobbigt, likaså spel kring kroppsideal. Att spela på könsskillnader och könsroller, kan också en del barn reagera negativt på, särskilt om det är kopplat till makt.

Spel på starka känslor och våld

Barn kan ofta tycka det är jobbigt när vuxna spelar på starka känslor. Särskilt om den som spelar ut starka känslor är viktig för barnet såsom t.ex. en förälder.  En del barn klarar att andra vuxna spelar på starka känslor bara den egna föräldern inte gör det utan är som vanligt. Förtryck, våld och mobbning kan också vara jobbigt liksom vuxna som spelar arga på varandra. Att spela att man är arg på ett barn är aldrig bra, inte heller att visa att man är arg genom att skälla på barnet om det gjort något dumt, in eller off. Då är det bättre att gå till barnets vårdnadshavare och prata om saken.

Religioner och ideologier

Att lajva religioner behöver inte vara något komplicerat i sig, men om det finns inslag av domedagsprofetior och dystopier eller om man lajvar någon ideologi såsom fascism, så kan man som arrangör behöva tänka till hur det här påverkar barnen och om det kommer att uppstå situationer under lajvet där man behöver förebygga att barnen utsätts för något de kan uppleva som obehagligt.

Droger och psykisk ohälsa

Att någon spelar full, drogpåverkad eller galen kan barn också tycka är obehagligt vilket också kan vara bra att tänka på.

Off-problem

Många gånger är det off-problem som får barn att känna sig ledsna, osäkra eller otrygga på lajv, eller så blir det en konflikt mellan in och off. Det kan till exempel vara när normer och värden skiljer sig åt på lajv och i verkligheten. På lajv får man stjäla, ljuga och slåss men det får man inte i verkligheten och det kan många barn tycka är jobbigt. Att skilja på om andra är arga på riktigt eller på låtsas kan också vara svårt. Att hantera att gå in och off kan också vara svårt för många barn. En del mindre barn tycker det är jättejobbigt att inte få prata om Bolibompa eller saker de har “hemma” eller vad de ska göra när de “kommer hem från lajvet”, men även äldre barn och yngre tonåringar kan tycka att det är jobbigt att vara i roll hela tiden och därför glida mellan in och off. Då kan man behöva ordna dagliga avstämningar där ungdomarna får prata av sig off för att sedan kunna orka vara i roll.

Att bli lämnad ensam

Att bli lämnad ensam kan vara både ett in-problem och ett off-problem och barn ska aldrig lämnas ensamma på lajv om de inte uttryckligen vill det. Ibland kanske de behöver gå in i tältet eller huset och vila från alla intryck, men de måste veta var de kan gå för att få tag på sina viktiga vuxna. Detta gör också att man måste vara försiktig med att ordna intriger som innebär att en förälder kidnappas eller behöver försvinna. Barnet måste ha tillgång till sina viktiga vuxna för att känna sig tryggt och om man ändå vill göra någon sådan intrig måste man prata med barnet i förväg och kolla om det är okej för barnet att den vuxne försvinner en stund. Barnet måste då få veta när den vuxne kommer tillbaka och vem den kan vända sig till istället under tiden.

Inkludering i vuxnas intriger

Våra barn har inte gillat när de inte har känt sig inkluderade i det de vuxna håller på med. Separata barnintriger har varit bra och uppskattade, men när de har blivit lite äldre så har de velat vara delaktiga och spela roll. Inte bara, som en av dem uttryckte det: “ vara rekvisita på de vuxnas lajv”. Att bli undanskuffade när det händer spännande saker har också varit något som de i efterhand har tagit upp som negativt. Att bli inkörd i värdshuset när fienden attackerade och sedan bara höra ljud utan att se något var en skrämmande upplevelse. Att få vara inkluderad och aktiv har varit mycket bättre, som på Kastaria när barnen fick vara i säkerhet uppe i tornet, men ändå se hela striden uppifrån. De kunde kasta sten på ondingarna och deras sång hjälpte till att besegra demonen.

_dsc9857

Att tänka på:
Checklista före, under och efter lajv

För att underlätta för barnen och deras föräldrar finns det saker man kan göra för att alla ska få en bra upplevelse. Som arrangör kan det vara bra att gå igenom checklistan och se vilka punkter som kan vara aktuella för det egna lajvet.

Före lajvet

  • Skriv en trygghetsplan för lajvet. Där ska det stå vilka krissituationer som kan tänkas uppstå, vad man har gjort för att förebygga, vad man gör i en krissituation, vem som har ansvaret och viktiga telefonnummer.
  • Innehållsförteckning för lajvet som beskriver svåra ämnen som kan tas upp på lajvet. Gör synlig på lajvets hemsida.
  • Ordna faddersystem, där yngre lajvare som åker utan vuxen kan få kontakt med en äldre, erfaren lajvare som är beredd att dela med sig av erfarenhet och kunskap.
  • Tydlig kommunikation med medföljande föräldrar.
  • Tydlig kommunikation med hemmavarande föräldrar, t ex till yngre tonåringar som åker själva. Tänk särskilt på att inte alla föräldrar vet vad lajv är och vilka krav det ställer på deltagarna.
  • Prata om och öva på säkerhetsord med barnen och ungdomarna.
  • Särskilda förträffar för yngre deltagare och/eller föräldrar där de kan förbereda sig inför lajvet.
  • Gå igenom listan på ämnen som kan vara svåra och fundera på vad som är relevant för ditt arrangemang. Använd som underlag för trygghetsplanen.
  • Policy för hantering av övergrepp

Under lajvet

  • Trygghetsvärdar. En trygghetsvärd kan man vända sig till om man behöver hjälp med något eller bara prata av sig. Om någon har uppträtt illa kan man få hjälp att säga ifrån om man inte vågar själv. En trygghetsvärd är en medlajvare som är beredd att gå ur roll för att hjälpa den som behöver det när den behöver det. En trygghetsvärd kan även hjälpa till med en alternativ sovplats om den ordinarie sovplatsen av någon anledning inte fungerar.
  • Kontaktpersoner för hemmavarande föräldrar
  • Regelbundna off-avstämningar (t ex varje morgon eller varje kväll) under ledning av en vuxen. På avstämningen kan man ta upp saker som om man har kul eller önskar annat spel, om det är något som är svårt eller jobbigt och prata om sätt att handskas med det svåra.
  • Avstämningar med barn och medföljande föräldrar inför särskilt svåra scener
  • Ha safe zones (fysiska platser på lajvet där spelet är mindre intensivt och tryggare). Där är det avtalat att inget hårt spel får ske.
  • Extra sovplatser
  • Informera barn/familjer inför särskilt starka scener för att de ska kunna välja om de vill delta eller ej.
  • Vid övergrepp: följ den framtagna policyn.

Efter lajvet

  • Arrangörslett eftersnack
  • Kontaktperson som deltagaren kan kontakta även efter hemkomsten
  • Spelaren bakom ”onda roller” eller ”monster” kan ha på/med sig attribut från rollen och avsätta tid för barnen så de får hälsa på ”monstret” och prata med spelaren
  • Dokumentera erfarenheter och dela med andra arrangörer
  • Vid övergrepp: följ den framtagna policyn.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s