Musiken som dräkt i Aslans Jyhad

I helgen var jag på en testrunda för lajvet ’Aslans Jyhad’, där spelare får möjligheten att bli heliga krigare i Aslans krig mot Häxan i det magiska landet Narnia. Det var kort och intensivt och episkt. Någon annan kanske skriver mer om själva lajvet, men jag vill ta upp ett specifikt designval som för mig gjorde oerhört mycket för känslan och stämningen och det är valet att låta musik spelas konstant.

Vi hade tre olika settings på detta lajv. I det stora rummet (”Slottshallen”) där Aslans tillfångatagna paladiner befann sig  80% av tiden spelades soundtracks från de olika ”nya” Narniafilmerna. I en liten nisch utanför (”Kapellet”) spelades sång av georgiska munkar. I de rum som vi fick uppleva livet ’Utanför Garderoben’ spelades sorgsam musik, föreläsningstal eller annat i bakgrunden som kunde förstärka det som pågick.

Fortsätt läsa Musiken som dräkt i Aslans Jyhad

Annonser

Det svåra samtalet – eller ”Du är bannad!”

Från whiteboard på Utvecklingsforumet på Prolog 2017

Den här texten baserar sig på material och diskussioner i samband med ett utvecklingsforum om ”det svåra samtalet” för lajvarrangörer, som hölls på Prolog 2017. Janusz Maxe och Eva Meunier arrangerade punkten, och de har även sammanfattat den här texten.

Hur gör man? – form, förberedelse och dokumentation

  • Öva på “vanliga samtal” i förväg
  • Ha en plan för hur man ska agera i olika situationer
  • Bestäm HUR samtalen ska ske: text, telefon, eller ansikte mot ansikte
  • Deltagarkontrakt och/eller värdegrundsdokument som stöd i samtal, ha något att “peka” på
  • Trygghetsvärdar med mandat, att agera “buffert” mellan arr och deltagare
  • Var transparent med vilka som är anmälda och reserver, så att de som är intresserade kan se om det finns någon deltagare de inte är bekväma med. Då kan de välja att antingen avstå från att delta eller kontakta arrangören som kan ta samtal i god tid innan
  • Bestäm form för samtal innan (i en krisplan)

 

  • Googla “konflikthantering” – det finns många bra verktyg
  • I förväg punkta ner vad samtalet ska handla om. Inte svar eller försvar utan områden. Ta med lista till möte.
  • Preppa “försvar” på egen hand. Tänk igenom!
  • Viktigt att inte låta den andra parten dra ut på samtalsprocessen oavsett form så att tid för beslut försvinner. Gäller även om konflikten är inom en arrangörsgrupp.
  • Om samtal ansikte mot ansikte: gemensam dokumentation som båda parter är överens om innan de skiljs åt.
  • Om utbränd/utmattad arrangör, låt trygghetsvärdar ta in synpunkter efteråt för att sedan förmedla till arr.
  • Byt av varandra i emotionella situationer så att man inte är ensam och kan vara professionell mot den andra parten.

Skriftligt:

  • Fördel – allt dokumenterat, argument kan smältas i lugn och ro och svar kan tänkas igenom noggrant.
  • Nackdel – text kan lätt misstolkas och riskerar att ge konflikt pga “avhumanisering”/opersonligt/avstånd

Muntligt:

  • Fördel – lättare att samtala, lättare att se människan för båda parter
  • Nackdel – man blir lättare känslopåverkad eller manipulerad av den andra, svårare med dokumentation.
  • Lätt att försäga sig och avslöja saker, som att arrangörsgruppen inte är enig, eller vem som t ex varnat arrangören för en viss deltagare.

Vilka samtal MÅSTE man ta?

  • Deltagare som måste avvisas (innan/under)
  • Under pågående lajv (Deltagare som är full på lajvet? Pågående shitstorm i sociala media?)
  • Allt som blir sämre om man väntar med att ta det. (Många samtal kan gå bra att skjuta upp)
  • Socialt ansvarstagande – stoppa en person som är en “missing stair” (“Missing stair” innebär alltså att personen har ett känt problematiskt beteende som omgivningen väljer att inte hantera utan bara undviker problemet istället, vilket utgör en risk för varje ny person som inte känner till det problematiska beteendet – här finns mer bakgrund om begreppet ”Missing stair” för den som vill veta mer.).

Situationen – Varför behövs samtalet?

Det är lätt att börja diskutera policyfrågor och handlingsplan utifrån en bild av en Ond Förövare, som en arrangör självklart vill banna, men i verkligheten är situationer ofta mer komplicerade och inte så svartvita. Det kan vara många olika slags situationer som tvingar fram ett svårt samtal. Här är några exempel:

  • Deltagare som är socialt knepig – uppfattas som obehaglig men gör inte direkt “fel”, avskräcker andra deltagare
  • Vision eller spelstil skiljer sig från arrangörernas önskemål
  • Deltagare som äter arrangörernas energi
  • Känd förövare/portad av kampanjledning och liknande

Blandade tips

Tänk på att många samtal kan undvikas helt och hållet, men ibland blir en konfrontation till slut oundviklig. Ha en plan klar även för samtal som du hoppas slippa.

Vissa frågor kan man som arrangör be att få skjuta upp: “Det går inte att ta det nu, det är för sent”. Kanske kan man ha ett uppföljande samtal senare om det behövs.

Var saklig – inte “Du är tråkig”, utan “Vi har inte samma spelstil”, “Vi kan inte ta höjd för dina önskemål att spela xyz på det här lajvet”

Många frågor är enklare att lösa innan lajvet, men jobbiga att hantera under lajvet.

En vanlig reaktion när en deltagare kommer och berättar att något har hänt, är att börja söka efter fakta eller utreda en situation.  “Har det verkligen hänt? Vad är det som har hänt?”.

MEN: Är det viktigt om “det verkligen har hänt”? Nej (inte alltid) – det är upplevelsen av vad som har hänt som räknas. Om någon känner sig otrygg är det inte relevant att diskutera om hen “har rätt” att känna så.

Fråga en deltagare som kommer med ett bekymmer “Vad behöver du?” En speedad arrangör kan börja försöka lösa saker som inte behöver lösas – behovet kanske bara var att tala om för arrangören vad som hänt och be att någon mer är uppmärksam på hur en situation utvecklar sig.

Villkorat deltagande – att “banna” en deltagare är inte alltid nödvändigt. Till exempel: “Du är välkommen, men vi vill inte att du spelar en beväpnad roll.” – eller: “Välkommen som menig soldat. Tyvärr finns ingen roll som högre befäl till dig.”

Bakgrund

Bakgrundsmaterialet till den här texten kommer från ett utvecklingsforum som hölls av Janusz Maxe och Eva Meunier på Prolog 2017.

Många av de ca 20 deltagarna hade erfarenhet av ämnet, antingen som lajvarrangörer eller som deltagare, eller både/och.

Varför valde vi att ta upp just det här ämnet?

Eva: Ibland tycker jag att det är helt orimligt hur höga krav som ställs på lajvarrangörer, som förväntas kunna leverera allt möjligt på en professionell nivå. Det gäller inte bara dasslogistik, anmälningssystem, roliga intriger, marknadsföring och projektledning utan arrangörer förväntas även kunna hantera riktigt tuffa samtal på ett nära nog yrkesmässigt sätt. Inte kränka, vara tydlig och inte väcka en shitstorm, men samtidigt vara sina ideal trogen och en god medmänniska och kamrat. Att hålla svåra samtal är ju…svårt. Det är det även för en erfaren lajvarrangör med utbildning i att hålla svåra samtal. Kan vi göra något för att hjälpa arrangörer att hålla bättre samtal och vara lite tryggare i hur man gör det?

Janusz: Vi ställer allt högre krav på våra arrangörer, men lajvmiljön tillhandahåller få råd och tips för något av det lurigaste som finns, att få “det svåra samtalet” att bli något konstruktivt och meningsfullt. Det blir lätt en konfrontation eller ett käbbel som inte leder någon vart och som skapar frustration för bägge parter. Därför kändes ämnet viktigt att börja arbeta med.

Hur skulle du vilja få beskedet om att du inte får delta på ett arrangemang?

I anslutning till att ämnet “Det svåra samtalet” togs upp, ställdes en fråga i några olika grupper på facebook.

Se nedan en avidentifierad sammanfattning av svaren, som ändå speglar hur diskussionen rört sig i lajv-Sverige.

Larp Men Unite International: Runt 10 svarande, med klar tonvikt på “man vill ju veta vad man gjort så man kan förändra sig”, men en uttalad förståelse för att det inte alltid är möjligt med hänsyn till uppgiftslämnarens anonymitet. Det påtalades hur jobbigt det skulle vara att inte alls veta vad man gjort.

Larp Women Unite International: Ett måttligt antal svarande med något olika perspektiv. Tonvikt på att acceptera arrangörernas besked, en önskan att förstå vad som är tokigt för att kunna förändra sig till det bättre, men respekt för att detaljer inte alltid kan ges.

Vi som lajvar: Mer splittrad bild, med både argument som “Man har rätt att få veta!”, “söka efter fakta” och “vill veta per telefon” alternativt “vill INTE veta per telefon”.

Utan att göra en mer grundlig sammanfattning av tråden är det lätt att konstatera att önskemålen är många och olika, och att det är en utmaning för alla lajvarrangörer att hantera svåra samtal på ett tillräckligt bra sätt.

Kulturell appropriering i lajv del 2: Etnicitet, historiska lajv och kläder

En sak som ofta kommer upp när det pratas om kulturell appropriering inom lajv är frågan om vad en får och inte får spela. Det reds i etnicitet, historiska lajv och kläder.

Anna Erlandsson skriver om detta i sin blogg Kulturell appropriering i lajv del 2: Etnicitet, historiska lajv och kläder

Sätt upp ditt lajv på en lajvfestival!

Prolog2016_foto_Sus_blur
Deltagare på Prolog 2016, foto Susanne Vejdemo

Det dyker upp fler och fler lajvfestivaler i Norden. Hit kan du som arrangör skicka in ett lajv och få en tid i programmet. Arrangörerna samlar in anmälningarna från deltagarna, och du behöver bara dyka upp och spelleda.

De flesta lajv som görs på lajvfestivaler är små blackbox-lajv eller tejplajv, dvs. lajv som inte kräver förberedelser för deltagarna och har minimalt med rekvisita.

Å andra sidan har många lajvfestivaler tillgång till riktiga teaterlokaler, där du kan kontrollera ljud och ljus och rökmaskiner.

De två största svenska lajvfestivalerna är:

17351013_10154960629265569_1436891747_n

scenariofest_logga

En lite mindre svensk festival är:

Knutpunkt flyttar runt mellan de nordiska länderna!

knutpunkt2018

Testa också festivaler i närliggande länder! Det brukar ofta vara ett gäng svenskar som åker till:

grenselandet_banner_generisk

Festivalarrangörerna brukar vara väldigt pepp på att svara på frågor och hjälpa till. Ta steget!

Den typiska lajvbudgeten

Eller: ”Oh no where are all the monies?”.

Eller: ”My preciousssss…”

coins-1015125_640

Den här bloggposten uppkom ur en diskussion och ett samarbete i Facebookgruppen Arrnätverket

Det finns vissa återkommande teman när det gäller att göra en budget för lajv. I den här bloggposten har vi samlat dels

A) En lista över vanliga budgetposter när det gäller utgifter.

B) Några exempelbudgetar från gamla arr – ibland även med utfallsberäkningar. Vill du bidra med nån till budget? Maila arralajv@gmail.com.

All info finns även i det här länkade google-kalkylarket.

Fortsätt läsa Den typiska lajvbudgeten

Att arrangera lajv för barn

barn-pa-lajvPå Prolog 2016 höll Åsa Nilsson, Eva Meunier och Mia Jormelius en workshop om att arrangera lajv för barn eller arrangera lajv där barn är med. Följande text är en sammanfattning av det som kom fram under diskussionerna mellan deltagarna på workshopen på Prolog. Det är många saker som är värda att tänka på när man arrangerar ett lajv där barn kommer att finnas bland deltagarna.

Både Åsa, Mia och  Eva har åkt med sina barn på lajv under hela deras uppväxt och har stor erfarenhet av att ha med sig allt från bebisar till äldre tonåringar. De tre tillsammans med Kalle Burbeck arrangerade också lajvet Ulvprovet i juni 2016: ett lajv i Krigshjärta-kampanjen, där barn, ungdomar och vuxna lajvade mot varandra på lika villkor.

Med ”barn” menar vi alla människor mellan 0-18 år. Naturligtvis kommer det att skilja sig åt om man arrangerar ett lajv som riktar sig särskilt till barn eller om man arrangerar ett lajv där barn kommer att finnas med bland deltagarna och vilken ålder det är på barnen. Om barnen åker med eller utan föräldrar spelar naturligtvis också roll.

Det här blogginlägget har skrivits av Åsa Nilsson.

Inlägget har flera underrubriker:

Vilka ämnen är svåra?

Monster och skräck

Sex, kön och kropp

Spel på starka känslor och våld

Religioner och ideologier

Droger och psykisk ohälsa

Off-problem

Att bli lämnad ensam

Inkludering i vuxnas intriger

Att tänka på: Checklista före, under och efter lajv

Före lajvet

Under lajvet

Efter lajvet

Fortsätt läsa Att arrangera lajv för barn

5 tips för effektiva arrangörsgrupper

Här är några av tips som kan göra det enklare att komma igång med ett projekt och bli en effektiv arrangörsgrupp!

  1. Kom överens om spelregler.
    Vem kan, vill och orkar hur mycket? Spelregler som är öppna och accepterade av gruppen kommer att göra det lättare för er att hitta samspelet i gruppen.
    Tips på spelregler.
  2. Använd verktyg för samarbete
    Några exempel på verktyg:
    Google Drive/Docs (tutorial) – dela dokument och foldrar
    Skype – distansmöten. Skype ger möjlighet till skärmdelning så att du kan visa andra vad du skriver på din skärm, till exempel
    Doodle, ett verktyg för att hitta tider när alla i gruppen kan sestrello
    Chatverktyg – det finns många! Användbart både för roligt struntprat och för att göra gruppen uppmärksam på akut och viktig information.
    Trello – visuell planering och arbetsfördelning
  3. Visualisera arbetsuppgifter och vem som gör vad. vaxdukskanban
    Märk uppgifterna som kommande, pågående och färdiga.  Trello är ett favoritverktyg, tillsammans med vanliga hederliga postits på t ex en gammal vaxduk, när internet inte finns tillhands och många personer ska involveras.
  4. Baklängesplanera
    Utgå från när något måste vara färdigt och räkna baklänges för att veta när andra saker måste vara färdiga eller behöver påbörjas. Då blir det tydligt redan från början vilka förutsättningar gruppen har för att nå målet. Är vårt mål alldeles orimligt? Eller går det, om vi bara börjar i tid? Vad måste göras tidigt och vad kan vänta till senare? Är det någon person som kommer att bli flaskhals och bromsa de andra?
    Här är ett exempel.
  5. Lär känna varandra bättre
    Lägg tid på att skratta och tramsa tillsammans. Lär känna varandra på ett personligt sätt. En grupp där medlemmarna bryr sig om varandra på riktigt och litar på varandra presterar bättre. Till exempel kan man använda kortspelet Icebreaker som ett roligt sätt att lära känna nya sidor hos varandra.

(Eva Meunier har skrivit tipsen som både baserar sig på erfarenheterna från lajvet Ulvprovet (Krigshjärta 7.4) och från andra projekt.)