Kulturell appropriering i lajv del 2: Etnicitet, historiska lajv och kläder

En sak som ofta kommer upp när det pratas om kulturell appropriering inom lajv är frågan om vad en får och inte får spela. Det reds i etnicitet, historiska lajv och kläder.

Anna Erlandsson skriver om detta i sin blogg Kulturell appropriering i lajv del 2: Etnicitet, historiska lajv och kläder

Annonser

Att arra lajv med utmattningssymptom

…eller ”hur du planerar när du bara har en halv hjärna”…

Jag heter Constance, och jag återhämtar mig efter en utmattning.

Jag arrangerar också lajv.

Det är mycket svårare med den punkten nu än innan min utmattning, och jag har många gånger undrat om det är värt all den energi, alla de skedar, som jag lägger på det. Jag kommer varje gång fram till att, ja det är det.

Det är vetenskapligt bevisat att vid utmattningsdepression och depression skadas de kognitiva färdigheterna. Minnet till exempel. Mitt är som en schweizerost. Jag skriver upp allt, har ständiga påminnelser i mobilkalendern och ber vänner och sambo påminna mig om vi bestämt något till senare. Simultanförmågan påverkas också, och möjligheten att planera och fokusera. Samt det där med att uttrycka sig.

Ingen får korra den här texten. Vanligtvis får någon korra allt jag skriver officiellt. Jag kan nämligen inte uttrycka mig som jag gjorde förut. Tankarna fastnar någonstans mellan hjärnan och fingrarna. Att diskutera på en akademisk nivå är nästintill omöjligt nu. Jag har all den här kunskapen men den kan inte draggas upp från under det där grå islagret som min utmattning skapade. Jag är inte bra på “finliret” som jag uttrycker det. I stället får jag luta mig mot andra egenskaper jag har: empati, moral, humor. Jag gillar vem jag är, men det blir fel när jag ska skriva.

Det är inget fel på min kreativitet. Jag får nya idéer varje dag. När jag får feeling kan jag skriva sidor av stämningstext och jag har full koll på vad som behövs för att fysiskt anordna ett lajv. Lokal? Check. Mat? Check. Vad deltagarna får spelmässigt? Check. Men det tar längre tid för mig, och ibland kommer bara hälften ned i skrift. Vadå, det här vet väl alla, kan jag säga till den vän som korrläser. Ja, men du måste berätta det ändå, säger hen tålmodigt. Då kan jag i stället bli för hård, och lägga ner regler i text med militärisk precision. Vilket är bra när det handlar om trygghetsregler, men kanske inte när man ska skriva vad som gäller i matväg.

Fick jag bara ned hälften nu också? Hänger du med på vad jag menar? Jag kan inte se sånt längre, och det gör så ont. Jag brukade ha full koll och nu ser jag inte ens om min text är förståelig. Det tar stopp, det finns ett filter som hindrar mig från att berätta vad som skapas inom mig. Och ibland finns det inget alls som vill komma ut, och då känner jag mig ledsen och dum. För hur kan jag inte veta vad jag ska säga? Jag brukade alltid veta.

Men vet du? Det är okej. En arrangör är inte ett övernaturligt väsen som måste kunna allt och vara på alla platser samtidigt. Jag kan komma på ramen, så får du korra min text. Någon annan kan planera och laga maten. Den som vill hjälpa till men inte vara inblandad hela tiden kan få köra arr-bilen, och någon annan kan få ha som enskilt ansvar att lägga in alla kvitton i budgeten. Vi hjälps åt, och det gör mig inte mindre till en arrangör. Jag blir bara en arrangör med ett jävligt bra team. Inte så himla bara egentligen. Det är helt jävla awesome att jobba ihop med ett bra team.

Så om du åker på ett av de lajv jag arrangerar kommer jag att göra allt jag kan för att du ska vara trygg. Jag kommer att se till att du har mat och nåde den som beter sig illa mot dig.

 

Men någon annan kommer att ha ansvar för din intrig. Och det är okej.


Jag som skrivit den här artikeln heter Constance Bell-Long och bor i Stockholm. Jag är lajvarrangör, beteendevetare, nördfeminist och tedrickare.

constance

Inkludering på lajv – en checklista för arrangörer!

Vad finns det för normer, regler och riktlinjer som hindrar, exkluderar och begränsar lajvare? Hur kan man tänka som arrangör kring det här?

Använd de här listorna på något av era första arrangörsmöten – vad är relevant för just ert spel?

Listorna har några huvudpunkter – med exempelproblem och förslag på lösningar.

  • Sömn
  • Mat
  • Parfym, hårsprej, cigarettrök och rök från rökmaskiner
  • Fysisk tillgänglighet
  • Spelhinder på grund av OFF-attribut (hudfärg, kön, vikt etc.)
  • Informationsintag
  • Intryckshantering, gruppaktiviteter och social prestation

Fortsätt läsa Inkludering på lajv – en checklista för arrangörer!

Att arrangera lajv för barn

barn-pa-lajvPå Prolog 2016 höll Åsa Nilsson, Eva Meunier och Mia Jormelius en workshop om att arrangera lajv för barn eller arrangera lajv där barn är med. Följande text är en sammanfattning av det som kom fram under diskussionerna mellan deltagarna på workshopen på Prolog. Det är många saker som är värda att tänka på när man arrangerar ett lajv där barn kommer att finnas bland deltagarna.

Både Åsa, Mia och  Eva har åkt med sina barn på lajv under hela deras uppväxt och har stor erfarenhet av att ha med sig allt från bebisar till äldre tonåringar. De tre tillsammans med Kalle Burbeck arrangerade också lajvet Ulvprovet i juni 2016: ett lajv i Krigshjärta-kampanjen, där barn, ungdomar och vuxna lajvade mot varandra på lika villkor.

Med ”barn” menar vi alla människor mellan 0-18 år. Naturligtvis kommer det att skilja sig åt om man arrangerar ett lajv som riktar sig särskilt till barn eller om man arrangerar ett lajv där barn kommer att finnas med bland deltagarna och vilken ålder det är på barnen. Om barnen åker med eller utan föräldrar spelar naturligtvis också roll.

Det här blogginlägget har skrivits av Åsa Nilsson.

Inlägget har flera underrubriker:

Vilka ämnen är svåra?

Monster och skräck

Sex, kön och kropp

Spel på starka känslor och våld

Religioner och ideologier

Droger och psykisk ohälsa

Off-problem

Att bli lämnad ensam

Inkludering i vuxnas intriger

Att tänka på: Checklista före, under och efter lajv

Före lajvet

Under lajvet

Efter lajvet

Fortsätt läsa Att arrangera lajv för barn

Etnicitet och lajv – filmade föreläsningar

Anna Erlandsson och Eva Wei höll 2013 & 2015 två föreläsningar som filmades på lajvkonventet Prolog:

”En genomgång av hur den framskridande främlingsfientligheten i samhället påverkar lajvhobbyn och individer med utomnordiskt utseende. Under föreläsningen varvas personliga anekdoter med en genomgång av ett antal för diskussionen relevanta termer och tips på antirasistiska handlingar och varför dessa är så viktiga för ett inkluderande klimat.”

Krav och löften

Som arrangör vill man gärna försäkra sig om att deltagarna är med på noterna och vet vad de ger sig in på. Vad som förväntas av dem, och vad de kan förvänta sig av arrangörerna. För att konkretisera det kan man göra ett deltagarkontrakt, och kräva att deltagarna läser igenom det innan anmälan. Så mycket mer bindande än så går det väl tyvärr inte att göra, det är väl knappast så att man kan skicka hem en deltagare som sen inte visar sig följa kontraktet, men man har lite mer på fötterna om någon kommer och är upprörd över att man börjat utan dem eller vad det nu vara månde.

Skriv gärna under i blod. Vi kommer göra DNA analys för att försäkra oss om att varje deltagare menar allvar.

Vad kan man tänka sig att skriva in i sitt deltagarkontrakt? Själv måste jag erkänna att jag var frestad att bara ha en lång lista på krav och inte alls komma med några löften. Det vore emellertid att försumma en utmärkt chans att precisera vad det är vi kommer bjuda på, och därigenom också vad som inte ingår. Ingår skrivna roller? Workshops? Mat? Tält? Det här säger något om vad deltagaren behöver och inte behöver förbereda själv. Vad krävs av deltagaren för att arrangemanget ska fungera? Exakta start- och sluttider? Att man läst instuderingsmaterial? Att man pratat ihop sig med gruppmedlemmar? Att man har med sig särskild utrustning? Deltagarkontraktet är ett utmärkt ställe att vara väldigt tydlig med sådant.

Ett utmärkt exempel är Suffragetts exemplariskt tydliga deltagarkontrakt. Här ser vi att arrangörerna berättar vad de tänker leverera samt vad de förväntar sig att deltagarna gör innan lajvet. Det här gör att man som deltagare kan känna sig trygg med att man, om man till exempel har läst allt som heter “obligatorisk läsning” inte har missat någon för spelet väsentlig information. Som synes lovar arrangörerna att lajvet ska hållas i Hallwylska palatset, så när det blev omöjligt för söndagsuppsättningen hörde arrangöererna av sig till alla söndagens anmälda och gav dem möjligheten att hoppa av lajvet och få hela sin avgift tillbaka. Ett mycket snyggt sätt att ta ansvar för kontraktet och brott emot det. (Så vitt jag vet var det endast några få deltagare som valde att hoppa av.)

Överlag gäller att man ska vara försiktig med vad man som arrangör utlovar. Om det finns risk att budgeten inte håller för fancy champagne eller tidsramen inte räcker för 150 handskrivna brev så lova det inte till deltagarna. Låt det istället bli en positiv överraskning om det skulle funka. Roliga överraskningar gör deltagare peppade och nöjda, otrevliga överraskningar kan sänka ett i övrigt kul lajv.

Sen är det som sagt lockande att göra en rigorös lista över krav på deltagarna… Men det kan finnas en poäng i att inte ta i från tårna. Har man 30 sidor världsbeskrivning som man vill att lajvarna ska läsa? Dela upp det i 10 sidor obligatorisk läsning och extramaterial för de som vill. För vissa har inte lust och möjlighet till att förbereda sig i månader innan ett lajv och andra älskar att gotta ner sig i allt man ger dem.

I vårt fall kändes det viktigt att veta att våra deltagare är åtminstone mentalt förberedda på att vi eftersträvar ett lajv med en dehumaniserande stämning. Det här innebär att de behöver vara beredda på att olika övergrepp kan förekomma i spel. Det innebär däremot naturligtvis inte att de måste vara beredda på att utstå övergrepp, utan tvärt om vill vi att de lovar att efter bästa förmåga säger ifrån med hjälp av våra säkerhetsord om något händer som de inte vill vara med om. Det vi är ute efter är vad som brukar kallas för ”informed consent”. I vårt fall, vi meddelar våra deltagare om att lajvet kommer kunna bjuda på ganska obehagliga upplevelser. De som vill ha den sortens upplevelser anmäler sig och kommer mentalt förberedda medan de som inte vill ha den sortens upplevelser kan välja att inte delta. Vi använder också deltagarkontraktet till att klargöra vad som gäller vid anmälan och betalning, när man kan få tillbaka deltagaravgiften och när det inte längre går. Kommentarer som de här får oss att tro att vi lyckats väl i vår avsikt att klargöra vad som gäller för Last Will:

Sånthär gör en arrangör både nöjd och stolt!
Sånt här gör en arrangör både nöjd och stolt!

What språk should we använda?

I arbetet med att skriva texter har vi kommit till ett beslut att skriva i princip allt material på engelska även om lajvet i sig kommer spelas mest på svenska. Detta för att göra det lättare för icke-svensktalande att ta del av informationen på hemsidan och för att lajvet sen ganska enkelt kan sättas upp i annat land än Sverige. Att lajv sätts upp flera gånger och kan dra på turné till andra länder (hittills har utbytet skett mest mellan de nordiska länderna men förhoppningen är att det ska sprida sig till andra områden) blir vanligare och vanligare och är ett intressant fenomen. Kanske innebär det att man lägger ner mer tanke och tydlighet i sitt arrangemang om man ser en återanvändningsbar resurs istället för ett one-hit-wonder som kommer vara glömt om några år?

Men i beslut som dessa får man också skänka en tanke åt tillgängligheten; kommer vi utestänga några som upplever engelsk text som besvärlig? Likaså gäller väldigt långa och svårlästa texter eller texter med många tekniska, svårbegripliga termer. Det som för dig kan framstå som självklart och enkelt kan för någon med läs- och skrivsvårigheter bli ett rejält hinder och alla är inte flytande på engelska.

Jag vet inte vad de snackar om eller varför. Och google translate hävdar att de vill ha yogurt på huvudet... *suck*
Jag vet inte vad de snackar om eller varför. Och google translate hävdar att de vill ha yogurt på huvudet… *suck*

Någon nivå måste man i slutändan alltid besluta sig för, men med dessa aspekter i bakhuvudet kan man kanske vara lite öppnare för sänka trösklar och lösa problem som kan uppstå; kanske kan man tala in texterna i en ljudfil ganska enkelt, kanske kan det finnas en svensk version av texten att ge till den som frågar efter det?

Själv skriver jag helst texterna på svenska och översätter sen till engelska, då har man redan en svensk version sparad dessutom… För andra är det enklare att skriva texten på varje språk för sig, för att inte riskera att fastna i svengelska formuleringar. Man får väga varje detalj i arbetet – vad är en onödig bonus, vad är en gyllene bonus, vad tar för mycket tid och ork, vad har vi råd med och vad skulle deltagarna uppskatta…

Vi avslutar denna lilla utläggning med att säga:

Taip, galite naudoti vertimo programinė įranga, tačiau ji retai tvarkinga.

För övrigt så…
I söndags träffades vi och gick igenom de förändringar vi ville göra inför den uppsättning av Debt and Deliverance vi ska stå för under Prolog den kommande helgen. Under lajvkonventet Prolog kommer vi också göra vår första officiella presentation av Last Will och hemsidan kommer öppna. Nervositeten finns där men peppen är enorm!!

Men innan dess måste hemsidan bli färdig, och affischer tryckas och texter korrläsas och linnen hämtas från tryckeriet och ljud till en metascen fixas och bilder till presentationen klippas och… Ja, tråkigt har man iaf inte när man arrangerar lajv 😉