Samåkningsguide för lajv

När man ska iväg på lajv så är det vanligt att man samåker med andra som ska på samma lajv. Samåkning är bra för plånboken, miljön och kan ofta vara riktigt trevligt, men för att samåkning ska funka bra finns det en del att tänka på. Den här guiden ger tips på hur man kan tänka om planering, ekonomi, packning och själva resan.

Planering

Första steget för att samåka till ett lajv är planeringen. Det vill säga när man kommer överens om vilken bil man ska åka med, med vilka människor, från var och när bilen ska åka, ekonomin samt när och hur man ska åka tillbaka.

Tydlighet
Var tydlig i när du annonserar om samåkning. Om du postar i en deltagargrupp om att du letar någon att samåka med, skriv varifrån du vill åka, från vilken tid du kan åka, om du har en tid då du senast måste vara tillbaka och om du har körkort eller inte. Om du har bil och letar medpassagerare, skriv också hur många personer plus packning du är villig att ta i bilen och hur du tänker kring ersättning.

Om du svarar i en samåkningstråd var lika tydlig. Skriv varifrån du kan åka, från vilken tid du kan åka, om du har en tid då du senast måste vara tillbaka och om du har körkort eller inte.

Klara besked
Ge folk klara besked. Skriv inte att någon kanske kan åka med i bilen eller att du kanske vill åka med. Det skapar osäkerhet för alla och kan ställa till med rejäla problem. Det är naturligt att man ibland inte kan ge definitiva besked på en gång, och då är det är helt okej att svara något i stil med “Jag vill eventuellt åka med men vet inte säkert förrän på på onsdag då jag får mitt schema. Är det okej om jag ger dig ett definitivt svar på onsdag?” Då är du tydlig, även om den definitiva svaret kanske dröjer något. Men i övrigt är luddiga svar om att man kanske vill åka med eller kanske får plats i bilen ett big no no.

Red ut detaljerna
Efter att man gett svar om att man vill samåka är det dags att reda ut detaljerna. Hör av dig till de du ska samåka med att bekräfta att de verkligen sett ditt svar och har uppfattat att du var intresserad av att samåka.

Gör upp i detalj vart och när folk ska hämtas och vilken tid ni ska fara från lajvområdet. Diskutera packning, om ni ska stanna efter vägen och äta, eller om någon har en luftburen allergi som är bra att känna till inför färden.

Kommunicera kring hur och när ersättningen ska ske. Kontant, swish eller kontobetalning? Innan eller efter lajvet? Om någon hoppar av i sista sekund, ska de fortfarande stå för sin del av kostnaden? Göra upp sånt i förväg så att ingen drabbas av någon obehaglig ekonomisk överraskning.

Ekonomi

Att komma överens om hur man ska dela på kostnaderna vid samåkning är viktigt. Sköts det dåligt så kan det orsaka både bråk och ekonomiska problem. Här kommer ett par tips på hur man kan tänka.

Milersättning
Ett bra tal att utgå från är den statliga milersättningen. Milersättningen är en uppskattning från skatteverket på vad det ungefär kostar egentligen att köra en bil en mil. Milersättningen inkluderar både priset för bränsle och slitage på bilen med mera och ligger i underkant. 2018 ligger milersättningen på 18,5 kr/mil. Eftersom den är lågt satt om man vill ha matten enklare är ett alternativt att avrunda upp till 20 kr/milen. (Summan uppdateras ibland så läser du det här i framtiden kolla upp vad milersättning är på skatteverkets hemsida.)

Enklaste sättet att räkna ut vad var och en ska betala är att ta:

[Milersättningen] * [Sträckan till lajvet tur och retur] / [Antalet passagerare] = [Summan var och en ska betala]

Exempel: Om det är en förare och tre passagerare i bilen det är 50 mil tur och retur till lajvet och milersättningen  är 18,5 kr/milen ska varje person stå för 231 kr. Den som äger bilen och består för bensinen kommer stå för 231 kr, lika mycket som alla andra, men eftersom den betalar till sig själv så överför den inga pengar. Resten överför pengar 231 kr till den som kommer stå för bensin och äger bilen. Eftersom 18,5*50/4=231 kr.

Åker någon bara med en del av vägen vara rättvist att denna person inte betalar lika mycket som alla andra. Till exempel om de flesta i bilen åker 50 mil, men att  en passagerare som bor på vägen bara åker med den sista 10 milen. I det fallet kan man beräkna hur mycket alla ska betala genom att räkna med 3 ⅕ dels passagerare, de vill säga 3,2 passagerare. Då blir beräkningen 18,5*50/3,2=289 kr. Varav den som åker med en femtedel av vägen betalar 298*0,2=60 kr.

Bränslekostnad
Ett annat sätt att räkna är att bara dela på bränslekostnaden. Då är den som äger bilen snäll och räknar inte med risken och slitaget. Denna summa är alltså mycket lägre än milersättningen.

För att beräkna hur man ska dela upp bränslekostnaden kan man använda denna formel:

[Hur mycket bränsle bilen drar per mil] * [Bensinpriset] * [Sträckan till lajvet tur och retur] / [Antalet passagerare] = [Summan var och en ska betala]

Kom ihåg att en bil som är fullastad med folk och packning kommer dra mer bränsle än när man åker ensam i bilen. Uppskatta alltså hur mycket bränsle bilen förbrukar per mil till snäppet högre än vad den normalt gör.

Exempel om det är 4 personer i bilen, det är 50 mil tur och retur till lajvet bilden uppskattas dra 0,7 liter/mil och bensinpriset är 15.50 kr/liter så ska var och en betala 136 kr till den som tankade. Eftersom 0,7*15,5*50/4=135.62

Full tank metoden
Ett annat sätt att beräkna bränslekostnaden i efterhand är att man börjar resan med full bränsletank, och tankar fullt igen det sista man gör på resan, och delar på summan på kvittot. Reser man väldigt långt kan man behöva tanka mer än en gång och då sparar man dom kvittona med. Nackdelen är då att den som tankar måste lägga ut alla bensinpengar och sedan få igen dom i efterhand, samt att man inte vet hur mycket det kommer gå på i förväg.

Ska föraren betala lika mycket?
När man är flera som har körkort och turas om att köra kvittar det här. Men när man har en enda förare som får lägga kanske fem timmar på att köra till och från lajvet, samt ytterligare en timme på hämta och lämna av folk, plus att städa ur bilen, då innebär det att den föraren får jobba ner väldigt många timmar jobb. Då kan man diskutera om det schyssta är att föraren ska slippa betala utan de andra står för förarens andel. Ett annat alternativ är att bjuda föraren på mat eller fika.

Försäkringar
Tänk på att vissa försäkringsbolag kan ha andra regler eller högre självrisker ifall en person under en viss ålder kör bilen. Kolla upp vad för säkringar som gäller innan du annonserar.

Hyrbil
Att hyra bil innebär både mer risker och kostnader, och den hyrbilen står på riskerar att åka på en rejäl ekonomisk smäll om något händer. Det kan också innebära extra kostnader man kan behöva diskutera. Till exempel kan företagen ibland ta ut en extra avgift om man vill ha fler än en förare. Man behöver också diskutera frågor kring försäkringar och vem som betalar självrisken, så att den vars namn står på hyresavtalet inte ensam inte behöver hamna i ekonomisk knipa om något händer. Har man en förening så kan man se om föreningen kan stå för eventuell självrisk om något händer.

Packning

När man åker tillsammans finns det en hel del grejer man ska tänka på kring packning. Mängd, hur man bäst får in allting och hur man ska tänka kring stora otympliga grejer.

Hur mycket packning kan du ha med?
Bilar har begränsat med packutrymme och det finns bara så mycket man kan klämma in i en bil om man vill åka trafiksäkert. Samåkning innebär alltså att man måste begränsa hur mycket man tar med sig, samt packa det så att det går att lasta så effektivt som möjligt i bilen.

Som passagerare så utgå från att du har en ganska liten del av bagageutrymmet. Är det fyra personer i bilen så har du ¼ baklucka samt en liten påse du kan ha mellan benen. 

Ta inte med mer. Argumentet att du kan ha det i ditt knä håller inte. För det första är det inte trafiksäkert och det är inte säkert att föraren eller dina medpassagerare är bekväma med att ha massa lös packning i kupén. För det andra det så är det den som äger bilen som har första tjing på eventuellt extra utrymme eftersom hen äger bilen, inte du. För det tredje kan föraren inte ha någon liten väska nere vid fötterna så det av förarens packning som inte ryms i bagaget måste få plats någonstans.

Tänk på att den som sitter bakom ratten (inte bilens ägare i baksätet) är ansvarig om packningen inte är tillräckligt förankrad vid en eventuell olycka eller poliskontroll. Kör bara om du själv är bekväm med hur sakerna lastas.

Specialpackning
Det finns en del saker man kan ha inne i kupén på trafiksäkert sätt. Till exempel filtar. Man kan sitta på en filt, eller lägga ut en filt nere vid fotutrymmet.. Man kan självklart inte sitta på hur många lager filtar som helst, men en ellet två filtar brukar funka. Detta trick har räddat många fantasylajvare. Men är filten smutsig och blöt så bör man inte lägga den på sätet.

Om du har något som är extra skrymmande, till exempel långa spjut, rustning eller en gigantisk luftmadrass så fråga innan om det ryms och du kan ta med dig det. Utgå inte från att det magiskt kommer få plats.

Har du sköra grejer som man inte kan lägga tunga saker på ha dom packade på sånt sätt att de går lätt att identifiera och lägga överst.

Minimera din övriga packning om du tar med dig något stort. Behöver du en jättestor luftmadrass av medicinska skäl ska den självklart med, men då måste resten av packningen vara minimalt. (Behöver du inte en extremt stor luftmadrass är det en bra ide att lämna den hemma eller skaffa egen bil.)

Packa smart
Att packa en lajvbil är som att spela tetris. Det gäller att kunna packa allt så tätt som möjligt. Packa saker i väskor man kan stapla på varandra. Mellanstora väskor är ofta bäst. Detta eftersom flera stora väskor är ofta svåra att packa tätt och med massor av små väskor så blir det rörigt och svårt att stapla saker.

Korgar och andra tjusiga grejer är dålig samåkningpackning, då de oftast är sköra och svåra att stapla. En korg per bil kan man kanske få med sig men om alla i bilen har packat så blir det omöjlig att få in allt.

Har du inte bra väskor utan måste packa saker i påsar så snör ihop filtar kläder och annat i tighta buntar som hålls ihop av spännband eller snöre så att de inte blir skrymmande. Har du smågrejer eller hårda grejer så snör in dom i en av buntarna, så att de inte faller ut påsarna.

Packa i tid
Ha packningen klar i god tid innan du ska åka. De mesta kan man packa redan dagen före avresan när man ska till lajvet. Ha packningen klar. Du får inte springa fram och tillbaka från bilen och sista minuten packa när folk kommer och hämta dig. Det skapar massa förseningar och frustration och i 90% av fallen kommer det också innebära att du glömmer något viktigt hemma. Det här gäller även på hemresan från lajvområdet.

Själva resan

Den här delen av texten handlar om vad man bör tänka på under själva resan, både till och från lajvet, och hur du är en bra samåkare under resan

Håll tiden
Kom i tid till upphämtningsplatsen eller var redo att fara den tid ni kommit överens om. Ska man hämta upp 3-4 personer på olika ställen blir 5-15 minuters försening på varje person väldigt mycket försening i slutändan, även om just din försening “inte var så farlig”. Så kom i tid.

Men shit happens, ibland händer något man inte kunnat förutse och man blir sen. Kontakta dom andra så fort det sker, gärna på ett sätt så att du säker på att dom får meddelandet, till exempel genom att ringa. Blir du väldigt försenad så respektera om de kanske måste fara iväg utan dig.

Det är minst lika viktigt att föraren är i tid. Om det är möjligt bör man kolla bilen dagen innan så att den inte behöver tankas akut, spolarvätskan är slut eller något annat som kan ställa till det.

Respektera det gemensamma utrymmet
Ska man sitta instängda tillsammans i bil flera timmar är det viktigt att man håller en god stämning. På väg till lajvet brukar alla vara förväntansfulla och gott humör, men på vägen hem från lajvet är folk trötta, slitna och ibland emotionellt sköra eller besvikna. Då är det extra viktigt att tänkta på hur man beter sig. Man kan få ventilera något jobbigt om de andra är okej med det, men gnäll inte och var inte otrevlig. Försök få de andra att trivas och må bra under resan.

Tänk på att inkludera alla i bilen. Prata så att alla hör och kan vara med i samtalet om de vill, och väl att prata om ämnen som alla som vill kan vara med och diskutera.

Respektera allergiker och astmatiker under resan. Har någon en svår allergi, exempelvis mot nötter, så ät inte nötter i bilen eller är någon allergisk mot häst, ta inte med dig kläder du haft i stallet. Bilen är ett litet slutet utrymme där både risken för kontamination och luftburna allergier är stora. Har någon astma så ha inte stark parfym eller kom in alldeles nyrökt i bilen. Det finns nikotinprodukter att använda vid längre resor. Astmatikers behov av att andas utan problem går före rökares behov av att inte känna ett nikotinsug.

Om du har en allergi-astma eller annat hälsotillstånd som kan påverka färden berätta om det under planeringsfasen. Var konkret och beskriv vad som kan orsaka problem och vad folk kan göra för att undvika det.

Problemet med lukter gäller också personlig hygien: duscha före och stink inte svett, tack. Tänker du ta av dig skorna se till att ha rena strumpor och skor som inte är så ingrodda av fotsvett att man kan behöva utrymma bilen. Samma sak gäller mat och annat som kan lukta illa.

Mat, bensträckare och kisspauser
Om resan är lång kan man behöva stanna och äta längs vägen. Det kan vara bra att kolla upp ett ställe att stanna redan i förväg så att man hittar ett ställe som är öppet, har vettiga priser, ligger längs vägen och har mat som alla kan äta. Är du petig med maten eller har specialkost som du vet kan vara svårt att hitta längs vägen så kan det vara bäst att ta med egen matsäck.

Är du en person som blir grinig och otrevlig när blodsockret sjunker, så är det ditt ansvar att ha med dig snacks så att det inte händer. Vet du att du är sån, säg till, så att de andra har lite koll och förståelse och kan säga till om du börjar låta lite grining.

Fråga bilägaren om det är okej äta i bilen, och vad som är okej. Många bilägare är okej med kladdfria godisar och dricka, som Ahlgrens bilar och mineralvatten, men inte okej med läsk och choklad som lätt ger fläckar på sätena.

Ta kisspauser och bensträckare även om ni inte stannar för mat. Att köra nonstop i sex timmar är ingen dygd, utan bara drygt och obehagligt. Hör efter då och då om föraren vill ha avlösning om ni är flera i bilen med körkort.

Det kan vara känsligt att säga att man behöver stanna om man åker med en grupp människor man inte känner så bra. Så stanna då och då vid rastplatser och ge folk en chans att gå ut sträcka på benen och kanske gå på toa.

Föraren
Att köra bil är koncentrationskrävande. Detta innebär att den som kör får bestämma temperaturen och musiken så att hen kan koncentrera sig. Som passagerare köper man förarens val utan protester. Såvida om man inte har rent medicinska skäl att att invända, som till exempel migrän eller illamående då är det okej att säga till.

Kör inte som en blådåre. Håll hastighetsgränserna, speciellt med en fullastad och tung bil som kommer ha längre bromssträcka än vanligt. Dels av trafiksäkerhetsskäl men också av respekt för dina medpassagerare. Det är fruktansvärt obehagligt sitta som passagerare i bil utan möjlighet att påverka om föraren kör alldeles för fort.

Shotgun
Den som sitter bredvid föraren, shotgun, assisterar föraren. Behöver föraren någon att prata med för att hålla sig pigg och koncentrerad så är det shotguns jobb att prata på. Shotgun har även ett ansvar att assistera föraren till exempel med att skruva upp flaskor, räcka över godis, svara telefon om bilen inte har handsfree, kolla karta och/eller internet, eller byta låt.  Shotgun kan också hjälpa till hålla ett öga på trafiken och eventuella överrasknings-älgar. Det är speciellt viktigt efter lajvet, när folk är trötta.

För att kunna assistera föraren måste man alltså vara vaken. Så ta plats i ett baksäte om du vill sova. Inget sovande i framsätet om inte föraren sagt att det är okej.

Om någon på grund av åksjuka eller av andra skäl måste sitta fram så gäller fortfarande samma shotgunansvar som vanligt. Har ni flera åksjuka prioritera så att reservförare får sitta fram, då det är extra viktigt att den är skick att köra sen.

Efter resan
När du stiger ut bilen så ta vara på allt ditt skräp.Flaskor, godispapper och allt som kan tänkas börja bli dåligt, mögla och lukta illa som exempelvis bananskal.  Det här gäller både när ni kommer till lajvområdet och efter hemresan. Bilägaren ska inte behöva städa efter dig.

När du stiger av efter lajvet så packa ur bilen och säg hejdå snabbt och effektivt. Tänk på att föraren oftast är den som kommer hem allra sist efter ha släppt av alla andra. Tar det massor av tid vid varje stopp drar det ut på tiden.

Annonser

Det svåra samtalet – eller ”Du är bannad!”

Från whiteboard på Utvecklingsforumet på Prolog 2017

Den här texten baserar sig på material och diskussioner i samband med ett utvecklingsforum om ”det svåra samtalet” för lajvarrangörer, som hölls på Prolog 2017. Janusz Maxe och Eva Meunier arrangerade punkten, och de har även sammanfattat den här texten.

Hur gör man? – form, förberedelse och dokumentation

  • Öva på “vanliga samtal” i förväg
  • Ha en plan för hur man ska agera i olika situationer
  • Bestäm HUR samtalen ska ske: text, telefon, eller ansikte mot ansikte
  • Deltagarkontrakt och/eller värdegrundsdokument som stöd i samtal, ha något att “peka” på
  • Trygghetsvärdar med mandat, att agera “buffert” mellan arr och deltagare
  • Var transparent med vilka som är anmälda och reserver, så att de som är intresserade kan se om det finns någon deltagare de inte är bekväma med. Då kan de välja att antingen avstå från att delta eller kontakta arrangören som kan ta samtal i god tid innan
  • Bestäm form för samtal innan (i en krisplan)

 

  • Googla “konflikthantering” – det finns många bra verktyg
  • I förväg punkta ner vad samtalet ska handla om. Inte svar eller försvar utan områden. Ta med lista till möte.
  • Preppa “försvar” på egen hand. Tänk igenom!
  • Viktigt att inte låta den andra parten dra ut på samtalsprocessen oavsett form så att tid för beslut försvinner. Gäller även om konflikten är inom en arrangörsgrupp.
  • Om samtal ansikte mot ansikte: gemensam dokumentation som båda parter är överens om innan de skiljs åt.
  • Om utbränd/utmattad arrangör, låt trygghetsvärdar ta in synpunkter efteråt för att sedan förmedla till arr.
  • Byt av varandra i emotionella situationer så att man inte är ensam och kan vara professionell mot den andra parten.

Skriftligt:

  • Fördel – allt dokumenterat, argument kan smältas i lugn och ro och svar kan tänkas igenom noggrant.
  • Nackdel – text kan lätt misstolkas och riskerar att ge konflikt pga “avhumanisering”/opersonligt/avstånd

Muntligt:

  • Fördel – lättare att samtala, lättare att se människan för båda parter
  • Nackdel – man blir lättare känslopåverkad eller manipulerad av den andra, svårare med dokumentation.
  • Lätt att försäga sig och avslöja saker, som att arrangörsgruppen inte är enig, eller vem som t ex varnat arrangören för en viss deltagare.

Vilka samtal MÅSTE man ta?

  • Deltagare som måste avvisas (innan/under)
  • Under pågående lajv (Deltagare som är full på lajvet? Pågående shitstorm i sociala media?)
  • Allt som blir sämre om man väntar med att ta det. (Många samtal kan gå bra att skjuta upp)
  • Socialt ansvarstagande – stoppa en person som är en “missing stair” (“Missing stair” innebär alltså att personen har ett känt problematiskt beteende som omgivningen väljer att inte hantera utan bara undviker problemet istället, vilket utgör en risk för varje ny person som inte känner till det problematiska beteendet – här finns mer bakgrund om begreppet ”Missing stair” för den som vill veta mer.).

Situationen – Varför behövs samtalet?

Det är lätt att börja diskutera policyfrågor och handlingsplan utifrån en bild av en Ond Förövare, som en arrangör självklart vill banna, men i verkligheten är situationer ofta mer komplicerade och inte så svartvita. Det kan vara många olika slags situationer som tvingar fram ett svårt samtal. Här är några exempel:

  • Deltagare som är socialt knepig – uppfattas som obehaglig men gör inte direkt “fel”, avskräcker andra deltagare
  • Vision eller spelstil skiljer sig från arrangörernas önskemål
  • Deltagare som äter arrangörernas energi
  • Känd förövare/portad av kampanjledning och liknande

Blandade tips

Tänk på att många samtal kan undvikas helt och hållet, men ibland blir en konfrontation till slut oundviklig. Ha en plan klar även för samtal som du hoppas slippa.

Vissa frågor kan man som arrangör be att få skjuta upp: “Det går inte att ta det nu, det är för sent”. Kanske kan man ha ett uppföljande samtal senare om det behövs.

Var saklig – inte “Du är tråkig”, utan “Vi har inte samma spelstil”, “Vi kan inte ta höjd för dina önskemål att spela xyz på det här lajvet”

Många frågor är enklare att lösa innan lajvet, men jobbiga att hantera under lajvet.

En vanlig reaktion när en deltagare kommer och berättar att något har hänt, är att börja söka efter fakta eller utreda en situation.  “Har det verkligen hänt? Vad är det som har hänt?”.

MEN: Är det viktigt om “det verkligen har hänt”? Nej (inte alltid) – det är upplevelsen av vad som har hänt som räknas. Om någon känner sig otrygg är det inte relevant att diskutera om hen “har rätt” att känna så.

Fråga en deltagare som kommer med ett bekymmer “Vad behöver du?” En speedad arrangör kan börja försöka lösa saker som inte behöver lösas – behovet kanske bara var att tala om för arrangören vad som hänt och be att någon mer är uppmärksam på hur en situation utvecklar sig.

Villkorat deltagande – att “banna” en deltagare är inte alltid nödvändigt. Till exempel: “Du är välkommen, men vi vill inte att du spelar en beväpnad roll.” – eller: “Välkommen som menig soldat. Tyvärr finns ingen roll som högre befäl till dig.”

Bakgrund

Bakgrundsmaterialet till den här texten kommer från ett utvecklingsforum som hölls av Janusz Maxe och Eva Meunier på Prolog 2017.

Många av de ca 20 deltagarna hade erfarenhet av ämnet, antingen som lajvarrangörer eller som deltagare, eller både/och.

Varför valde vi att ta upp just det här ämnet?

Eva: Ibland tycker jag att det är helt orimligt hur höga krav som ställs på lajvarrangörer, som förväntas kunna leverera allt möjligt på en professionell nivå. Det gäller inte bara dasslogistik, anmälningssystem, roliga intriger, marknadsföring och projektledning utan arrangörer förväntas även kunna hantera riktigt tuffa samtal på ett nära nog yrkesmässigt sätt. Inte kränka, vara tydlig och inte väcka en shitstorm, men samtidigt vara sina ideal trogen och en god medmänniska och kamrat. Att hålla svåra samtal är ju…svårt. Det är det även för en erfaren lajvarrangör med utbildning i att hålla svåra samtal. Kan vi göra något för att hjälpa arrangörer att hålla bättre samtal och vara lite tryggare i hur man gör det?

Janusz: Vi ställer allt högre krav på våra arrangörer, men lajvmiljön tillhandahåller få råd och tips för något av det lurigaste som finns, att få “det svåra samtalet” att bli något konstruktivt och meningsfullt. Det blir lätt en konfrontation eller ett käbbel som inte leder någon vart och som skapar frustration för bägge parter. Därför kändes ämnet viktigt att börja arbeta med.

Hur skulle du vilja få beskedet om att du inte får delta på ett arrangemang?

I anslutning till att ämnet “Det svåra samtalet” togs upp, ställdes en fråga i några olika grupper på facebook.

Se nedan en avidentifierad sammanfattning av svaren, som ändå speglar hur diskussionen rört sig i lajv-Sverige.

Larp Men Unite International: Runt 10 svarande, med klar tonvikt på “man vill ju veta vad man gjort så man kan förändra sig”, men en uttalad förståelse för att det inte alltid är möjligt med hänsyn till uppgiftslämnarens anonymitet. Det påtalades hur jobbigt det skulle vara att inte alls veta vad man gjort.

Larp Women Unite International: Ett måttligt antal svarande med något olika perspektiv. Tonvikt på att acceptera arrangörernas besked, en önskan att förstå vad som är tokigt för att kunna förändra sig till det bättre, men respekt för att detaljer inte alltid kan ges.

Vi som lajvar: Mer splittrad bild, med både argument som “Man har rätt att få veta!”, “söka efter fakta” och “vill veta per telefon” alternativt “vill INTE veta per telefon”.

Utan att göra en mer grundlig sammanfattning av tråden är det lätt att konstatera att önskemålen är många och olika, och att det är en utmaning för alla lajvarrangörer att hantera svåra samtal på ett tillräckligt bra sätt.

Kulturell appropriering i lajv del 2: Etnicitet, historiska lajv och kläder

En sak som ofta kommer upp när det pratas om kulturell appropriering inom lajv är frågan om vad en får och inte får spela. Det reds i etnicitet, historiska lajv och kläder.

Anna Erlandsson skriver om detta i sin blogg Kulturell appropriering i lajv del 2: Etnicitet, historiska lajv och kläder

Inkludering på lajv – en checklista för arrangörer!

Vad finns det för normer, regler och riktlinjer som hindrar, exkluderar och begränsar lajvare? Hur kan man tänka som arrangör kring det här?

Använd de här listorna på något av era första arrangörsmöten – vad är relevant för just ert spel?

Listorna har några huvudpunkter – med exempelproblem och förslag på lösningar.

  • Sömn
  • Mat
  • Parfym, hårsprej, cigarettrök och rök från rökmaskiner
  • Fysisk tillgänglighet
  • Spelhinder på grund av OFF-attribut (hudfärg, kön, vikt etc.)
  • Informationsintag
  • Intryckshantering, gruppaktiviteter och social prestation

Fortsätt läsa Inkludering på lajv – en checklista för arrangörer!

“Hur skrämmer jag skiten ur lajvare?”

… eller

“Skräck på lajv, ja tack”

eller

“RÄDS EJ MÖRKRET –

Det är arrangören du ska akta dig för”

 

skrack1

Det här är en liten artikel som ger dig några konkreta tips och råd för dagen då du vill arrangera ett skräcklajv eller placera ett skräckelement i ditt lajvarrangemang!

Innehållsförteckning:

  1. Det finns många former av skräck
  2. Skapa din skräckhistoria
  3. Hur långt ska ett skräcklajv vara?
  4. Hur skrämmer jag deltagarna?
  5. Det kan vara farligt att skrämmas!

Fortsätt läsa “Hur skrämmer jag skiten ur lajvare?”

Att arrangera lajv för barn

barn-pa-lajvPå Prolog 2016 höll Åsa Nilsson, Eva Meunier och Mia Jormelius en workshop om att arrangera lajv för barn eller arrangera lajv där barn är med. Följande text är en sammanfattning av det som kom fram under diskussionerna mellan deltagarna på workshopen på Prolog. Det är många saker som är värda att tänka på när man arrangerar ett lajv där barn kommer att finnas bland deltagarna.

Både Åsa, Mia och  Eva har åkt med sina barn på lajv under hela deras uppväxt och har stor erfarenhet av att ha med sig allt från bebisar till äldre tonåringar. De tre tillsammans med Kalle Burbeck arrangerade också lajvet Ulvprovet i juni 2016: ett lajv i Krigshjärta-kampanjen, där barn, ungdomar och vuxna lajvade mot varandra på lika villkor.

Med ”barn” menar vi alla människor mellan 0-18 år. Naturligtvis kommer det att skilja sig åt om man arrangerar ett lajv som riktar sig särskilt till barn eller om man arrangerar ett lajv där barn kommer att finnas med bland deltagarna och vilken ålder det är på barnen. Om barnen åker med eller utan föräldrar spelar naturligtvis också roll.

Det här blogginlägget har skrivits av Åsa Nilsson.

Inlägget har flera underrubriker:

Vilka ämnen är svåra?

Monster och skräck

Sex, kön och kropp

Spel på starka känslor och våld

Religioner och ideologier

Droger och psykisk ohälsa

Off-problem

Att bli lämnad ensam

Inkludering i vuxnas intriger

Att tänka på: Checklista före, under och efter lajv

Före lajvet

Under lajvet

Efter lajvet

Fortsätt läsa Att arrangera lajv för barn

Att opta in och opta ut – designa för säkerhet (Av Johanna Koljonen)

Johanna Koljonen höll 2015 en föreläsning som filmades på lajvkonventet Prolog om att ”opta in” och ”opta ut” (dvs. säkerhetsord och deras användning) på lajv.

Johanna har också en blogg om säkerhet på lajv: ”Safety in larp – understanding participation and designing for trust.

”Att delta i ett lajv är alltid en frivillig, aktivitet, som inte bara kräver deltagarnas medgivande i början utan löpande under hela tiden. Föreläsningen beskriver en praktisk attityd för tänka på säkerhet på lajv, både för individen och communityt, som inte handlar om att förbjuda saker utan istället att möjliggöra att folk kan göra bra val.”