Arrtankar: handbok och communityblog för lajvarrangörer

Kolla in TEMASIDORNA till vänster, SÖKA i menyn nere till vänster, klicka dig genom TAGGARNA längst ner till vänster i menyn, eller botanisera i FLÖDET här på förstasidan där inlägg sorteras kronologiskt.

Maila oss på arralajv@gmail.com om du vill skriva ett inlägg!

Annonser

Workshop för ritualimproviserande

Elli Garperian och Susanne Vejdemo har skrivit ihop en workshopen för att lära en grupp av lajvare att snabbt kunna improvisera fram coola ritualer tillsammans. (Det här är alltså fejkritualer för teaterverksamhet, och inget annat.)

Workshoppen tar ca 20-30 minuter.

Steg 1: Förklara alla ritualers gemensamma uppbyggnad (anatomi)

Steg 2: Presentera verktyg för att skapa en cool magisk känsla

Steg 3: Prova på en ritual

Steg 4: Lite mer teori – ritualledare och deltagare

Steg 5: Prova på en ritual igen

Steg 6: Lite mer teori – efter ritualen

Steg 7: (Om mer tid finns) Mer övningar i smågrupper

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Fortsätt läsa Workshop för ritualimproviserande

Musiken som dräkt i Aslans Jyhad

I helgen var jag på en testrunda för lajvet ’Aslans Jyhad’, där spelare får möjligheten att bli heliga krigare i Aslans krig mot Häxan i det magiska landet Narnia. Det var kort och intensivt och episkt. Någon annan kanske skriver mer om själva lajvet, men jag vill ta upp ett specifikt designval som för mig gjorde oerhört mycket för känslan och stämningen och det är valet att låta musik spelas konstant.

Vi hade tre olika settings på detta lajv. I det stora rummet (”Slottshallen”) där Aslans tillfångatagna paladiner befann sig  80% av tiden spelades soundtracks från de olika ”nya” Narniafilmerna. I en liten nisch utanför (”Kapellet”) spelades sång av georgiska munkar. I de rum som vi fick uppleva livet ’Utanför Garderoben’ spelades sorgsam musik, föreläsningstal eller annat i bakgrunden som kunde förstärka det som pågick.

Fortsätt läsa Musiken som dräkt i Aslans Jyhad

Det svåra samtalet – eller ”Du är bannad!”

Från whiteboard på Utvecklingsforumet på Prolog 2017

Den här texten baserar sig på material och diskussioner i samband med ett utvecklingsforum om ”det svåra samtalet” för lajvarrangörer, som hölls på Prolog 2017. Janusz Maxe och Eva Meunier arrangerade punkten, och de har även sammanfattat den här texten.

Hur gör man? – form, förberedelse och dokumentation

  • Öva på “vanliga samtal” i förväg
  • Ha en plan för hur man ska agera i olika situationer
  • Bestäm HUR samtalen ska ske: text, telefon, eller ansikte mot ansikte
  • Deltagarkontrakt och/eller värdegrundsdokument som stöd i samtal, ha något att “peka” på
  • Trygghetsvärdar med mandat, att agera “buffert” mellan arr och deltagare
  • Var transparent med vilka som är anmälda och reserver, så att de som är intresserade kan se om det finns någon deltagare de inte är bekväma med. Då kan de välja att antingen avstå från att delta eller kontakta arrangören som kan ta samtal i god tid innan
  • Bestäm form för samtal innan (i en krisplan)

 

  • Googla “konflikthantering” – det finns många bra verktyg
  • I förväg punkta ner vad samtalet ska handla om. Inte svar eller försvar utan områden. Ta med lista till möte.
  • Preppa “försvar” på egen hand. Tänk igenom!
  • Viktigt att inte låta den andra parten dra ut på samtalsprocessen oavsett form så att tid för beslut försvinner. Gäller även om konflikten är inom en arrangörsgrupp.
  • Om samtal ansikte mot ansikte: gemensam dokumentation som båda parter är överens om innan de skiljs åt.
  • Om utbränd/utmattad arrangör, låt trygghetsvärdar ta in synpunkter efteråt för att sedan förmedla till arr.
  • Byt av varandra i emotionella situationer så att man inte är ensam och kan vara professionell mot den andra parten.

Skriftligt:

  • Fördel – allt dokumenterat, argument kan smältas i lugn och ro och svar kan tänkas igenom noggrant.
  • Nackdel – text kan lätt misstolkas och riskerar att ge konflikt pga “avhumanisering”/opersonligt/avstånd

Muntligt:

  • Fördel – lättare att samtala, lättare att se människan för båda parter
  • Nackdel – man blir lättare känslopåverkad eller manipulerad av den andra, svårare med dokumentation.
  • Lätt att försäga sig och avslöja saker, som att arrangörsgruppen inte är enig, eller vem som t ex varnat arrangören för en viss deltagare.

Vilka samtal MÅSTE man ta?

  • Deltagare som måste avvisas (innan/under)
  • Under pågående lajv (Deltagare som är full på lajvet? Pågående shitstorm i sociala media?)
  • Allt som blir sämre om man väntar med att ta det. (Många samtal kan gå bra att skjuta upp)
  • Socialt ansvarstagande – stoppa en person som är en “missing stair” (“Missing stair” innebär alltså att personen har ett känt problematiskt beteende som omgivningen väljer att inte hantera utan bara undviker problemet istället, vilket utgör en risk för varje ny person som inte känner till det problematiska beteendet – här finns mer bakgrund om begreppet ”Missing stair” för den som vill veta mer.).

Situationen – Varför behövs samtalet?

Det är lätt att börja diskutera policyfrågor och handlingsplan utifrån en bild av en Ond Förövare, som en arrangör självklart vill banna, men i verkligheten är situationer ofta mer komplicerade och inte så svartvita. Det kan vara många olika slags situationer som tvingar fram ett svårt samtal. Här är några exempel:

  • Deltagare som är socialt knepig – uppfattas som obehaglig men gör inte direkt “fel”, avskräcker andra deltagare
  • Vision eller spelstil skiljer sig från arrangörernas önskemål
  • Deltagare som äter arrangörernas energi
  • Känd förövare/portad av kampanjledning och liknande

Blandade tips

Tänk på att många samtal kan undvikas helt och hållet, men ibland blir en konfrontation till slut oundviklig. Ha en plan klar även för samtal som du hoppas slippa.

Vissa frågor kan man som arrangör be att få skjuta upp: “Det går inte att ta det nu, det är för sent”. Kanske kan man ha ett uppföljande samtal senare om det behövs.

Var saklig – inte “Du är tråkig”, utan “Vi har inte samma spelstil”, “Vi kan inte ta höjd för dina önskemål att spela xyz på det här lajvet”

Många frågor är enklare att lösa innan lajvet, men jobbiga att hantera under lajvet.

En vanlig reaktion när en deltagare kommer och berättar att något har hänt, är att börja söka efter fakta eller utreda en situation.  “Har det verkligen hänt? Vad är det som har hänt?”.

MEN: Är det viktigt om “det verkligen har hänt”? Nej (inte alltid) – det är upplevelsen av vad som har hänt som räknas. Om någon känner sig otrygg är det inte relevant att diskutera om hen “har rätt” att känna så.

Fråga en deltagare som kommer med ett bekymmer “Vad behöver du?” En speedad arrangör kan börja försöka lösa saker som inte behöver lösas – behovet kanske bara var att tala om för arrangören vad som hänt och be att någon mer är uppmärksam på hur en situation utvecklar sig.

Villkorat deltagande – att “banna” en deltagare är inte alltid nödvändigt. Till exempel: “Du är välkommen, men vi vill inte att du spelar en beväpnad roll.” – eller: “Välkommen som menig soldat. Tyvärr finns ingen roll som högre befäl till dig.”

Bakgrund

Bakgrundsmaterialet till den här texten kommer från ett utvecklingsforum som hölls av Janusz Maxe och Eva Meunier på Prolog 2017.

Många av de ca 20 deltagarna hade erfarenhet av ämnet, antingen som lajvarrangörer eller som deltagare, eller både/och.

Varför valde vi att ta upp just det här ämnet?

Eva: Ibland tycker jag att det är helt orimligt hur höga krav som ställs på lajvarrangörer, som förväntas kunna leverera allt möjligt på en professionell nivå. Det gäller inte bara dasslogistik, anmälningssystem, roliga intriger, marknadsföring och projektledning utan arrangörer förväntas även kunna hantera riktigt tuffa samtal på ett nära nog yrkesmässigt sätt. Inte kränka, vara tydlig och inte väcka en shitstorm, men samtidigt vara sina ideal trogen och en god medmänniska och kamrat. Att hålla svåra samtal är ju…svårt. Det är det även för en erfaren lajvarrangör med utbildning i att hålla svåra samtal. Kan vi göra något för att hjälpa arrangörer att hålla bättre samtal och vara lite tryggare i hur man gör det?

Janusz: Vi ställer allt högre krav på våra arrangörer, men lajvmiljön tillhandahåller få råd och tips för något av det lurigaste som finns, att få “det svåra samtalet” att bli något konstruktivt och meningsfullt. Det blir lätt en konfrontation eller ett käbbel som inte leder någon vart och som skapar frustration för bägge parter. Därför kändes ämnet viktigt att börja arbeta med.

Hur skulle du vilja få beskedet om att du inte får delta på ett arrangemang?

I anslutning till att ämnet “Det svåra samtalet” togs upp, ställdes en fråga i några olika grupper på facebook.

Se nedan en avidentifierad sammanfattning av svaren, som ändå speglar hur diskussionen rört sig i lajv-Sverige.

Larp Men Unite International: Runt 10 svarande, med klar tonvikt på “man vill ju veta vad man gjort så man kan förändra sig”, men en uttalad förståelse för att det inte alltid är möjligt med hänsyn till uppgiftslämnarens anonymitet. Det påtalades hur jobbigt det skulle vara att inte alls veta vad man gjort.

Larp Women Unite International: Ett måttligt antal svarande med något olika perspektiv. Tonvikt på att acceptera arrangörernas besked, en önskan att förstå vad som är tokigt för att kunna förändra sig till det bättre, men respekt för att detaljer inte alltid kan ges.

Vi som lajvar: Mer splittrad bild, med både argument som “Man har rätt att få veta!”, “söka efter fakta” och “vill veta per telefon” alternativt “vill INTE veta per telefon”.

Utan att göra en mer grundlig sammanfattning av tråden är det lätt att konstatera att önskemålen är många och olika, och att det är en utmaning för alla lajvarrangörer att hantera svåra samtal på ett tillräckligt bra sätt.

Incitament och Lajvdramaturgi, Ordlista: Del 1

 

Svensk term Engelsk term Betydelse
Arrangör Larpwright Se *Lajvarrangör.
Attraktor Attractor En öppning eller spelmöjlighet som deltagarna kan lockas att följa. Attraktorer kan metaforiskt ses som stigar genom *lajvdimman, som leder deltagare i en viss riktning.

Attraktorer är per definition synliga för deltagare, de är ofta den ’synliga’ delen av *incitament och *incitamentnät. Ju starkare attraktorerna är desto mer förutsägbart blir lajvet.

Avsiktliga möjligheter Intentional possibilities Möjligheter eller sannolika utvecklingar som arrangören förutser och planerar för på sitt lajv. Innefattar både scriptade saker och saker spelarna kan tänkas göra.
Bakgrundshistoria Backstory En berättande text om en rollfigurs eller grupps tidigare historia. Används gärna för att plantera incitament i.
Berättelse Story En kedja av händelser, där hela kedjan i ordning ger en större betydelse än summan av beståndsdelarna. Kan uppstå genom att förutsättningar skapas i förväg genom *incitament och/eller genom improvisation i spelet.
Deltagare Player Den verkliga personen som deltar på lajvet och spelar en *rollfigur.
Dieges Diegesis Det som är verkligheten inlajv.
Dieges, pre- Diegesis, pre- Den konsekventa *dieges som arrangörerna skapar i förväg.
Dieges, subjektiv Diegesis, subjective Den tolkning varje deltagare gör av inlajvverkligheten.
Diegetisk Diegetic Det som finns inlajv för *rollfigurerna. Vanligtvis synonymt med just ”inlajv”.
Diegetisk situation Diegetic situation Det som händer och uppfattas hända inlajv, inom fiktionen. Synonymt med ”inlajvsituation”.

 

Den diegetiska situationen är subjektiv och tolkas individuellt av *deltagaren.

Dogma, Dogmalajv Dogma Syftar här på lajv arrangerade efter principer från prettomanifestet Dogma 99. Till principerna hör bl a att det ska råda full transparens och att det inte ska finnas någon ”huvudintrig”, representativa tekniker, strid, arrangörsstyrning efter lajvets början mm. Se https://nordiclarp.org/wiki/Dogma_99
Dramaturgi dramaturgy Den inre och yttre strukturen i ett lajv så som den skapas av arrangören.
Enande teknik Integrative technique Arrangörsgrepp som gör *attraktorer starkare och gör lajvet mer ordnat och förutsägbart.
Fabel Fable Summan av de *avsiktliga möjligheterna inför ett visst lajv.
Incitament Incentive En metod som arrangören använder inför ett lajv för att få vissa saker att hända. Den minsta enskilda beståndsdelen i ett incitamentsnät.
Incitamentsnät Incentive web En grupp incitament som hänger ihop med varandra, antingen tematiskt eller genom att utlösare leder till nya incitament, eller en kombination. Kan vara liktydigt med vad som traditionellt kallas “intrig”.
Inlajvsituation Se *Diegetisk situation.
Lajvarrangör Larpwright Den som skapar och arrangerar ett lajv. I den här artikeln syftar det mer specifikt på den/de som skapar ett lajvs fiktion och dramaturgi.
Lajvdimma Fog of larp Den osäkerhet och oförutsägbarhet som uppstår när deltagarna på ett lajv har handlingsfrihet men inte full insyn i dramaturgin.
Lajvsituation Larp situation Det som händer i verkligheten på ett lajv, utanför fiktionen. Vanligtvis synonymt med ”offlajv”.
Pre-dieges Pre-diegesis Se *Dieges, pre-.
Relationer Relationships Alla förhållanden och band mellan olika rollfigurer.
Rollfigur Character Den fiktiva person en *deltagare spelar rollen av på lajvet.
Skingrande teknik Dissipative technique Arrangörsgrepp som gör *attraktorer svagare och gör lajvet mer kaotiskt och oförutsägbart.
SLP NPC (Non-Player Character) SpelLedarPerson, en rollfigur som kontrolleras av arrangörerna.
Startsituation Initial situation Lajvets startpunkt och det som hänt innan, som för eller binder rollfigurerna samman – t ex ett samhälle, en gemensam historia, en uppsättning sociala ritualer.
Story Story Se *Berättelse.
Subjektiv dieges Subjective diegesis Se *Dieges, subjektiv.
Textbas Textbase Lajvmotsvarigheten till en teaterpjäs’ ”manus”: summan av all information som deltagarna förses med inför lajvet, inklusive rollbeskrivningar, gruppbeskrivningar, världsbeskrivningar, etc. Även muntlig information och dramaövningar utgör en del av ”textbasen”.
Öde Fate En absolut instruktion som rollen måste utföra.
Ödesspel Fate play Lajv som helt eller till stor del förlitar sig på *öden som incitament och dramaturgi.
Överintegrativ teknik Overintegrative technique *Enande tekniker som gör lajv än mer förutsägbara genom att ta bort fri interaktion, t ex *öden, att köra över deltagares beslut eller skriva om inlajvhistoria.

 

Incitament och lajvdramaturgi, del 1 av 3: Lajvdramaturgi

av Eirik Fatland

Översättning och bearbetning: Theo Axner

 

Översättarens förord

Den här artikeln, i original Incentives as tools of larp dramaturgy, publicerades ursprungligen i Knutpunkt-boken Dissecting larp 2005.  Själv upptäckte jag den först häromåret, men då den är bland det bästa jag läst om lajvdramaturgi beslöt jag att göra en svensk översättning; jag tyckte och tycker att den förtjänar att bli läst av en bredare svensk lajvpublik.

Vad är då lajvdramaturgi? Det är helt enkelt hantverket att designa ditt lajv, exempelvis med roller och spelupplägg, så att det som lajvarna upplever motsvarar ungefär det du ville att de skulle uppleva.

Fortsätt läsa Incitament och lajvdramaturgi, del 1 av 3: Lajvdramaturgi

Magiregler från Häxkitteln

Författare: Theo Axner

Ett magisystem som det var både elegant och innovativt för sin tid, var magisystemet på sagolajvet Häxkitteln som Cajsa Lithell m fl arrangerade 1997.

I princip så fanns det fyra trollformler som stod i regelhäftet och som alla utgjordes av en viss rörelse. Om en roll som kunde använda formeln gjorde rörelsen ifråga (allt övrigt, verbala formler osv, var frivilligt att brodera ut med) så spelade man på effekten. Om jag minns rätt var effekterna något i stil med:

Skydd – korsade armar framför sig. Så länge besvärjaren håller armarna så kan ingen komma närmare (eller om det var röra vid hen, minns inte).

Förhäxa – ”skvätta” med fingrarna mot offret under ögonkontakt. Offret förtrollas till att lyda en befallning.

Söva – ena armen riktad mot offret, den andra hålls över huvudet. Offret faller i sömn en stund.

Begränsat men riktigt snyggt system.

 

19212678_10154711755698634_1729997748_o19212638_10154711755828634_1261007836_o

Kulturell appropriering i lajv del 2: Etnicitet, historiska lajv och kläder

En sak som ofta kommer upp när det pratas om kulturell appropriering inom lajv är frågan om vad en får och inte får spela. Det reds i etnicitet, historiska lajv och kläder.

Anna Erlandsson skriver om detta i sin blogg Kulturell appropriering i lajv del 2: Etnicitet, historiska lajv och kläder